Sveriges största tidning om yrkesfiske
Europeiska fiskare har bildat en lobbyorganisation för att försvara bottentrålning, European Bottom Fishing Alliance (EBFA). Organisationen har medlemmar i 14 länder vilka representerar 20 000 fiskare och 7 000 fiskebåtar. Läs mer…
Småskaligt kustnära svenskt fiske innebär bottentrålning. Detta då nästan allt småskaligt kustnära fiske innebär bottentrålning. 100% av räkfisket, nästan 100% av siklöjefisket, mer än 90% av fiskfisket (torsk, rödspätta, sej, kolja, kummel etc) och cirka 80% av kräftfisket. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…
Forskare i Hong Kong har undersökt vilken effekt som ett stopp för bottentrålning i Hongs Kongs vatten har inneburit. Forskarna har gjort två undersökningar, dels har de undersökt 4 arter av räkor som har stort kommersiellt värde i några områden. Dels har de undersökt effekterna på den biologiska mångfalden i samma områden. Läs mer…
En intressant artikel i GP om korallrev i svenska vatten innehåller två grundläggande och problematiska fel som snedvrider läsarens bild av situationen. Det ena är att det påstås att Sverige bara har två korallrev vilket är fel. Det två korallreven Läs mer…
Resultat från ny forskning om bottentrålning och dess effekter på havsbottnar har publicerats i en artikel i tidskriften Fish & Fisheries. Miljöpåverkan från bottentrålning har undersökts och rapporten visar att bottenpåverkan kan begränsas med god vetenskap och förvaltning. Bottentrålning kan vara mycket destruktivt, så mätning, övervakning och hantering av dess effekter är viktigt för ett hållbart fiske. Läs mer…
Bottentrålning på sandbankar och grusbottnar innebär inga som helst skador på växtlighet och djurliv. Det är fastlagt i en mängd vetenskapliga rapporter. När Greenpeace hävdar att det är skadligt, exempelvis när det gäller fisket på Dogger bank, så ljuger de. Läs mer…
Skagerakkabeln är en elöverföringskabel (egentligen flera, Skagerak1-4) mellan Norge och Danmark som ägs och opereras av norska Statnett och danska Energinet.dk. Någon gång i somras skadades kabeln allvarligt vilket ledde till minskad kapacitet. Det är enkelt att på statistiken se Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslår i en redovisning till regeringen hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden kan se ut. Och dessutom hur möjlighet till begränsade undantag kan framgå i förvaltningsplaner för att kunna tillåta bottentrålning om Läs mer…
Östersjötorsken är mager och undernärd. Orsaken till det är i först hand övergödning och klimatförändringar. En bidragande orsak är parasiter som sprids av det allt för stora sälbeståndet. Yrkesfiskarnas trålning har inget med saken att göra. Ändå påstår miljöpartisterna Janine Läs mer…
Naturskyddsföreningen verkar just nu vara inne i ett intensivt skede för sin havsmiljökampanj. Det är en mycket förljugen kampanj med en lång rad felaktiga och falska påståenden. Några av dess många felaktigheter berör bottentrålning och marina skyddsområden (MPA). I Sverige Läs mer…
Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på Läs mer…
Havsmiljöinstitutet presenterade i november en rapport om bottentrålningens effekter på ekosystemtjänster i svensk hav. Författare är Henrik Svedäng, Mats Blomkvist och Sofia Wikström. Det är ett försök till sammanställning av den forskning som finns. Det är en intressant läsning men Läs mer…
Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…
Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur. Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat Läs mer…
Det är välkänt att bottentrålning ger vissa skador på de lerbottnar där de används men på sandbottnar och grusbottnar är skadorna försumbara. I Östersjön används bottentrål på en mycket liten del av bottnarna. Det finns däremot inga som helst belägg för Läs mer…
De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…
Över 80% av havsbottnarna i grunda vatten (under 25 meter djupt) är skyddade från bottentrålning i Västerhavet (Skagerak och Kattegatt). I Östersjön omfattar skyddet 65 % av samma bottnar. För djupare vatten gäller att nästan 20% av alla bottnar är Läs mer…
Moderaterna Sofia Arkelsten, Isabella Hökmark och Niklas Wykman har skrivit en debattartikel i SVD om torskfisket i Östersjön som i flera avseenden är felaktig men kanske framförallt vansinnig och bygger på okunnighet och förutfattade meningar. De vill nämligen ha ett stopp Läs mer…
Under Almedalsveckan äger det rum ett arrangemang som handlar om torsken i Östersjön. Det arrangemanget har rubriken ”Hoten mot torsken i Östersjön” och i beskrivningen av mötet beskrivs bottentrålningen som det stora problemet. Arrangörer är Östersjödagarna, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Naturskyddsföreningen. Panelen består främst Läs mer…