Sveriges största tidning om yrkesfiske
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Minskad bottentrålning är mycket lätt att uppnå. På ett sätt som tillgodoser intressen hos alla inblandade och alla med åsikter. Läs mer…
I januari hade MSC (Marine Stewardship Council) ett webbinarium om bottentrålning. Deltagare var Vivienne Kudelka (MSC Fisheries Expert), Kate Wright (MSC LCA- och bentisk ekologiexpert) och Christopher Frånberg (marinbiolog och marknadsutvecklare, MSC Sverige). Läs mer…
Trålfiske är den vanligaste fiskemetoden for yrkesfisket i hela Europa. Omkring tre fjärdedelar av det totala landningsvärdet av svenskt fiske kommer av fisk och skaldjur som har trålats. Trålfisket är ett stort och mycket viktigt fiske som skapar många arbetstillfällen för fiskare och den svenska fiskberedningsndustrin. Läs mer…
Frågeställningen om huvuvida bottentrålning kan bidra till mer syrerika bottnar i Östersjön är därför helt meningslös. Den har noll praktisk betydelse då det i princip inte förekommer någon bottentrålning Läs mer…
Förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. Regeringen har föreslagit ett förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden från 1 juni 2025. Eller rättare sagt så föreslår de att lagstiftning och regelverk ska ändras så att förbud mot bottentrålning är det normala när marina skyddsområden inrättas. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Bottentrålning och bottenskador. Allt som en bottentrål kommer i kontakt med kommer sannolikt att störas, men bestående skador beror på naturen hos de växter och djur som lever på havsbotten. Till exempel i lera eller sandmiljöer är de flesta arter anpassade till störningar eftersom lera och sand lätt påverkas av stormar och strömmar. Läs mer…
Naturskyddsföreningen startar rättsfall mot bottentrålning i Bratten. Naturskyddsföreningenhar skickat in en begäran till länsstyrelsen i Västra Götaland om tillståndsprövning av bottentrålningen i Bratten, som trots att det är skyddat område är ett av de mest trålade i hela Europa. Bratten är också ett av de få områden i Sverige där det växer koraller. Läs mer…
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis tillkännagav vid Our Ocean-konferensen ett historiskt förbud mot bottentrålning i landets marina skyddade områden (MPA). Bottentrålning ska bli förbjudet i Greklands tre nationella marina parker från 2026. Läs mer…
En seglivad myt är den om att all bottentrålning skulle vara dålig. Men faktum är att det finns en bred skala av metoder tråla på, och det svenska fisket använder den absolut mest skonsamma. Läs mer…
2021 publicerades en studie om botterntrålningens utsläpp av koldioxid. Studien har i flera andra studier bevisats vara felaktig. Den drogs till slut tillbaks av författarna själva. Ändå hänvisar media och miljörörelser ständigt till denna studie. Läs mer…
I en artikel om att EU-parlamentet avvisat ett förslag om att bottentrålning skulle förbjudas i marina skyddsområden sprider Tidningen Syre flera felaktigheter och falska nyheter. Botttentrålning i marina skyddsområden utförs framförallt av små kustnära trålare. Läs mer…
Den statliga utredningen om bottentrålningsförbud i marina skyddsområden är klar. En journalist i DN har fått för sig att det är ett absolut förbud på bottentrålning som föreslås. Men i själva verket kommer nog de ändringar i olika förordningar och regelverk som förelås inte att betyda särskilt mycket. Läs mer…
Karin Pleijel är miljöpartistisk politiker i Göteborg. Hon har drivit igenom ett förslag om skolmåltider som är osannolikt korkat och dumt. Det innebär förbud mot bottentrålad fisk i skolorna i Göteborgs kommun. Förslaget saknar all form av verklighetsanknytning då det i praktiken förbjuder fisk som mat i skolorna Läs mer…
Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…
Europeiska fiskare har bildat en lobbyorganisation för att försvara bottentrålning, European Bottom Fishing Alliance (EBFA). Organisationen har medlemmar i 14 länder vilka representerar 20 000 fiskare och 7 000 fiskebåtar. Läs mer…
Småskaligt kustnära svenskt fiske innebär bottentrålning. Detta då nästan allt småskaligt kustnära fiske innebär bottentrålning. 100% av räkfisket, nästan 100% av siklöjefisket, mer än 90% av fiskfisket (torsk, rödspätta, sej, kolja, kummel etc) och cirka 80% av kräftfisket. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…