Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den 31 maj lyssnade jag på tre föredrag om elektronisk övervakning av fiske. Det var två rapporter om försök med kameraövervakning av fångsten i europeiskt demersalt fiske. Dels från försök ombord på nederländska bomtrålare som också handlade om igenkänning av olika arter och räkning av fångsten. Läs mer…
World Wildlife Foundation (WWF) har gjort en undersökning av utkasten inom fisket i EU. Det konstaterar att att 60% av utkasten sker från båtar som fiskar med bottentrål eller snurrevad. 32% sker från båtar som fiskar med bomtrål. Enbart 8% av utkasten sker från båtar med andra redskap som burar, backor (långrev), dörja, pilk, garn, flyttrål, snörpvad med mer. Läs mer…
EU har beslutat att reglerna när det gäller kontroll och rapportering av vad som fångats ska skärpas upp. Nu ska allt rapporteras i loggboken. Även sådant som inte får landas och fridlysta arter. Alla fiskebåtar, även små, ska också vara försedda med elektronisk utrustning som gör att de kan spåras Läs mer…
Kameraövervakning på fiskebåtar kan vara av flera slag. På många båtar finns redan idag övervakningskameror. I maskin, på akterdäck, för att se tråltrummor och trålar, i och på trålar med mera. Det är nödvändigt med kameror för att se tråltrummor Läs mer…
Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…
Grundproblemen i det demersala svenska fisket, dvs fisket efter bottenlevande arter, är överkapacitet i räkfisket och underutnyttjande av resursen i övrigt. De första leder till uppgradering av fångsten, det andra till att mat som finns i svenska vatten inte utnyttjas. Läs mer…
Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…
Politiker och miljövänner har den märkliga uppfattningen att kameraövervakning kan lösa alla problem med olagliga utkast. Så är det förstås inte. Den som vill göra olagliga saker kan troligen fortsätta göra det även om båten har kameraövervakning ombord. Jag har Läs mer…
För att säkra att landningsskyldigheten efterlevs, har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lämnat ett förslag till regeringen på hur försök med kamerabevakning på fiskefartyg kan genomföras. HaV baserar förslaget på frivilligt deltagande och att det bör pågå i mellan ett till Läs mer…
Jacob Hagberg, projektledare för fiskefrågor BalticSea2020, och S-politikern Jan-Olof Larsson skrev för en vecka sen en debattartikel i SVD där de förslog att fiskare ska kameraövervakas på jobbet. Förslaget är som jag ser det väldigt märkligt och innebär ett kraftigt Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har byggt en propagandakampanj runt den mängd felaktiga påståenden som finns om sillfisket i Östersjön. Det är så att säga att döma ut och diskreditera kampanjen innan den ens har startat. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år äger rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den första dagen behandlades ämnen som nyetablering av fiskare i kustområden och insjöar, kameraövervakning (REM) av fångsten och kommande försök med utflyttning av trålfiskegränsen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Den 23-24 november är det en konferens i Uddevalla som kallas den Nationella yrkesfiskekonferensen. Konferensen arrangeras av Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Landsbygdsnätverket. Den äger rum på Hotell Bohusgården i Uddevalla. Läs mer…
Den 23-24 november äger Landsbygdsnätverkets årliga yrkesfiskekonferens rum i Uddevalla på västkusten. Programmet har utformats i dialog med fiskets organisationer vilket säkerligen leder till att fler yrkesfiskare kommer att vara med på denna konferens i år än vad som tidigare varit fallet. Läs mer…
Europaparlamentet och ministerrådet enades den 31 maj 2023 om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. De nya reglerna innebär utökad elektronisk kontroll på flera olika sätt. Innan de tas i bruk ska beslut fattas i EU och nationella lagar och regler inkludera de nya reglerna. Läs mer…
Sveriges Fiskares PO (SFPO) är negativa till att införa kameraövervakning av fångsten ombord. Även Havs- och Kustfiskarna (HKPO) är negativa. Inga medlemmar i dessa organisationer har sagt ja till att delta i proven med kameror. Läs mer…
Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…
Den 31 maj ordnar Fishsec ett webbseminarium om kameraövervakning (REM, CCTV) i fisket. Två exempel på kameraövervakning av fiske presenteras på seminariet. Det handlar om två pilotprojekt, ett från Nederländerna och ett från Danmark. Dessutom presenteras Global Fishing Watch. Läs mer…
Framtidens fiskerikontroll kommer att göra yrkesfisket friare, minska byråkratin, minska utkasten, göra kvotuppföljningen och beståndsbestämningen bättre . Dessutom rent allmänt förbättra arbetet som yrkesfiskare. Den bygger på att kameror (REM, CCTV) används för att övervaka fångsten, räkna fiskar, skilja på olika arter, automatiskt för fångstloggbok och mycket mer. Läs mer…