Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det är helt klart inget resultat av överförbara fiskerättigheter i alla fall. För Västkusten har alltid dominerat svenskt fiske. Det har alltid funnits flest yrkesfiskare i Bohuslän och Göteborgsområdet. Förklaringen är enkel. Vatten på Västkusten är historiskt mycket fiskrika och det är nära till andra fiskerrika omrpden i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Sotenäs Maritimt Center (SMC) invigdes den 27 augusti i Kungshamn. Syftet med det maritima centret har presenterats som att de vill ha ett kunskapscentrum för såväl historiska som nuvarande och framtida maritima näringar. Läs mer…
Ruda (Carassius carassius) eller karussa och kroppa som den också kallas är en karpfisk som förr i tiden var en mycket vanlig matfisk. Faktum är att den i århundraden sannolikt var den viktigaste matfisken i Sverige. Detta då denna (förmodligen) Läs mer…
I början av 1900-talet landades blåfenad tonfisk för första gången i Göteborg i modern tid. 1910 landades ingenting men 1915 landades 690 ton och Sverige var en av världens större tonfisknationer. Därefter landades tonfisk under 1920-talet men det minskade för varje Läs mer…
För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…
2018 var det 50 år sedan sista båten från Bohuslän kom hem från det klassiska och traditionella sillfisket i havet mellan Island och Norge. Därmed var en epok till ända. Detta lyfts nu fram i en bok skriven av fyra Läs mer…
Havet 1988 är en skrift utgiven av Havsmiljöinstitutet. Den innehåller mycket intressant men också en del märkliga påståenden om fisket såväl som ofullständiga och delvis obegripliga historieframställningar om fiskets och fiskelägens utveckling. Med tanke på att Havsmiljöinstitutet skriver att deras Läs mer…
Sajter som behandlar traditionella fiskebåtar, som exempelvis fiskebatar.se brukar undvika att ta upp ångtrålare, engelska kuttrar, kvassar eller andra ketch- eller galeasriggade fiskebåtar. Orsaken till detta är oklar, men ångtrålarnas existens strider mot den svenska fiskerihistoria vi fått oss till livs Läs mer…
Industrifiske handlar om fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Dessa saker är intimt förknippade med varandra. Det hela tog sin början på 1700-talet i Sverige under den stora sillperioden i Bohuslän (1747-1809). Sedan länge fanns det en konsumtionsfiske av sill Läs mer…
På Rörö har ett par av Sveriges och också Danmarks största fiskeriföretag sina huvudkontor och sin hemhörighet. Det är Astrid Fiske och Themis Fiskeri. Om dem har jag skrivit många gånger. Jag har skrivit betydlig mindre om de andra mindre fiskeriföretagen Läs mer…
Två bröder på Tjörn byggde under 1960 och 1970-talen upp en liten företagsgrupp kring rederi- och oljeverksamhet. Centralt i verksamheten var partrederier, en konstruktion av fartygsägande som ursprungligen skapades inom fisket och den gamla skeppsfarten i Bohuslän. Som centralpunkt i Läs mer…
Det vill säga Sverige, i de flesta andra länder var fiskebåtarna mindre då och lika stora som de i Sverige. Därefter har storleken på fiskebåtar i Sverige faktiskt inte ökat så jättemycket förrän kring år 2000 och sedan igen sen 2007. Läs mer…
Jag skrev tidigare idag en artikel om de största katastroferna som drabbat svenskar på en av mina andra bloggar och hade då god hjälp av en WIkipediasida om katastrofer. Jag upptäckte också att Wikipediasidan saknade alla olyckor med fiskebåtar och Läs mer…
Med undantag för en del tidiga båtar, en del mindre båtar som funnits och finns idag är har jag nu författat artiklar om de flesta av Rörös fiskebåtar de senaste 110 åren. Idag finns det 5 större fiskebåtar (över 50 Läs mer…
Det finns ett antal hemsidor som listar olika fiskelägens fiskebåtar. Det finns sidor för Knippla, Donsö, Hyppeln, flera fiskelägen på Tjörn och många fler. Men det finns ingen sida om Rörös fiskebåtar. Därför håller jag på att skapa en sådan. Hittills har Läs mer…
I norra Bohuslän fanns i stort sett bara små anläggningar, i huvudsak trankokerier. De flesta hade lokala ägare. I Svenneby socken fanns Brevik som anlagts 1793 eller 1794, Dunnholmen, Fiskeberget och Änghagen på Hogslätts ägor, Friseberget, Säletången och Karis bodar Läs mer…
I Lysekil fanns två trankokerier med namn Lyrevik, ett med 8 kittlar ägt av Fredrik Bundsen på Holma Säteri och ett mindre ägt av handelsmannen Borgström i Göteborg. Bundsen ägde också trankokeriet Rinkenäs som också låg i Lysekil. Det gjorde Läs mer…
Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason. Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större Läs mer…
Uddevalla på 1700-talet var en sjöfartsstad, en redarstad. Göteborg vid samma tid var främst en residensstad, en förvaltningstad och en handelsstad. Där fanns redare men de var inte så dominerande som i Uddevalla. Redarna i Uddevalla seglade framförallt på Västersjön Läs mer…
Skaftölandet och Bokenäs hade många anläggningar, såväl sillsalterier som trankokerier, på 1700-talet. Skaftö tillhör eller tillhörde i all fall på 1700-talet Morlanda socken, men tillhör idag Lysekils kommun. Rent geografiskt är ön en förlängning på Bokenäset som tillhör Uddevalla kommun. Läs mer…