Sveriges största tidning om yrkesfiske
Säl och skarv påverkar inte sillbestånden negativt. Det säger en forskare i en artikel på hemsidan för Stockholms universitets Östersjöcentrum. Men det är det heller ingen som påstår och när artikelförfattaren Henrik Hamrin vill bevisa påståendet länkas det till en icke-existerande artikel. Jag letar dock reda på den artikel som förmodligen avses och där nämns inte ett ord om skarv. Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
I alla möjliga medier upprepas det hela tiden att sillbeståndet i Östersjön har minskat kraftigt i storlek. Men del flesta nämner inte när det skedde och på den punkten skiljer sig Uppdrag Gransknings (UG) program om östersjöfisket. Läs mer…
Sammanfattningsvis har Fiskbranschens Riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades. Läs mer…
Cirka 100 personer som ägnar sig åt fiske på siklöja kan leva på sitt fiske. Utäver dem finns det enligt Uppdrag Granskning (UG) 49 personer som kan leva på sitt fiske längs Östersjöns kust. Läs mer…
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, Clupea harengus) har fått röttljus i WWF:s fiskguide. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…
Innan indivuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) infördes i det pelagiska fisket i Sverige bestod den pelagiska fiskeflottan i Sverige av omkring 80 fiskebåtar med dålig lönsamhet och dåliga arbetsförhållanden. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Det har nyligen rapporterats om omfattande fiskdöd i Vorupør på danska västkusten. Enligt danska Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø har det drivit iland hundratals av sill, tobis och lax. Läs mer…
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska undersökas. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Läs mer…
En mycket stor del av det svenska räkfisket bedrivs i marina skyddsområden. Mest fiskas det i Bratten men det fiskas även i Kosterhavets nationalpark, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
I delstaten Maine i nordöstra USA finns det ett omfattande hummerfiske. Tidigare fanns också ett mycket omfattande torskfiske på framförallt Georges Bank men det är borta numera. Läs mer…
Bottenhavets näringsväv. Bottenhavets ekosystem är enligt SLU under hård press. Ökat fiske och stigande fosforhalter har enligt SLU försvagat näringsväven. Läs mer…
Det trålfisfiskefria området i södra Kattegatt som inrättades för att försöka rädda torsken i Kattegatt har enligt forskningen inte haft någon effekt på tillståndet för torsken. Läs mer…
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. Läs mer…