Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…
Fjordtorsk är ett projekt som bedrivs för att förbättra läget för torsk och andra torskfiskar i fjordområdet innanför Orust och Tjörn. Området brukar kallas 8-fjordar efter de större fjordar som ingår i det sen 2010 delvis helt skyddade området. Fjordarna Läs mer…
Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…
Precis som för torsk rekommenderar Internationella Havsforskningsrådet (ICES) minskade kvoter för andra torskfiskar i Nordsjön och Skagerak inför 2020. De rekommenderade minskningarna är dock mindre än för torsk. Fisket är i stor utsträckning ett blandfiske och en del del sej Läs mer…
Sej och kolja fiskas i ett riktat fiske i framförallt norsk zon i Skagerak och Nordsjön. Dessutom är det tillsammans med vitling bifångst vid kräftfiske. Huvuddelen av sejkvoten landas men bara en liten del av kvoten på kolja och vitling. Läs mer…
Varje år sen 2001 har provtrålningar genomförts längs Bohuskusten. Sen starten av dessa trålningar har det funnits begränsade mängder fisk. Ingenting förändrades till det bättre eller det sämre mellan 2001 och 2013. Därefter byttes redskap så att siffrorna mellan de Läs mer…
Nåt som kallar sig New Economics Foundation har gjort en rapport om överfiske, Landing the Blame, som är totalt verklighetsfrämmande. Det handlar om en helt oseriös rapport. För det första är det ett grundläggande fel med rapporten. Den utgår från Läs mer…
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…
De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…
Ett hållbart och skonsamt fiske är viktigt om vi ska värna om våra marina resurser. I ett försök att utveckla ett mer skonsamt räkfiske har räkburar utrustade med LED-lampor för att attrahera räkor utvärderats. Studien utfördes av studenten René Bouwmeester Läs mer…
Magnus Appelberg från SLU har i samband med att rapporten om fiskbestånden i svenska vatten uttalat sig. Han menar att fisketrycket historiskt varit för högt för många bestånd och att det fortfarande har betydelse. Det har han fullständigt rätt i. Läs mer…
HaV beslutar varje år hur stor andel av Sveriges kvoter som ska tilldelas kustkvoterna inom demersalt fiske och hur kvoten för äkta tunga ska delas upp mellan olika redskapsgrupper. Inför år 2018 har beslut också fattats om fångstbegränsningar för torsk Läs mer…
Kvoterna för fisket i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är nu fastslagna inför nästa år med undantag av tobis- och skarpsillskvoterna som brukar fastställas senare. Med tanke på att utkastförbud kommer att införas för alla arter för vilka det finns kvoter Läs mer…
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiske i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2018 är nu klara. – Överenskommelsen innebär bland annat att 2018 års kvoter för sill, torsk, kolja, sej och vitling ökar jämfört med 2017, medan kvoterna för Läs mer…
Det demersala fisket i Västerhavet har haft ett mycket dåligt kvotutnyttjande hittills under 2017. Eftersom det handlar om fiske som i huvudsak pågår året runt borde kvotuttnyttjandet ligga på 50% eller mer. Men i allmänhet ligger det istället under 25%. Läs mer…
Enligt ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rådgivning inför 2018 är situationen för fiskbestånden i Nordsjön god men ändå föreslås många kvoter minska. Detta förhållande är märkligt och kritiseras av yrkesfiskare och verkar inte helt förståeligt ens för forskarna själva. För sill är Läs mer…
I det demersala fisket är kustkvoten nånting nytt men i det pelagiska fisket har de funnits länge. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen besluta hur stor andel av de fördelade kvoterna som ska tilldelas kustkvoterna. För de demersala kvoter som endast omfattar Läs mer…
Från och med 1 januari 2017 införs ett nytt sätt att fördela fiskemöjligheter för bland annat torskfiske i Östersjön och fiske efter vitfisk, havskräfta och nordhavsräka i Västerhavet. Istället för dagens system med ransoner och effortbegränsningar så kommer cirka 250 Läs mer…