Landningar i det svenska fiskfisket 2021
Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…
Kategori: Vitling
Vitling – en torskfisk där fisket kan öka
Vitling (Merlangius merlangus) är ytterligare en torskfisk där kvoten i Skagerak och Kattegatt inte fiskas upp. Bara cirka 20% av kvoten landades under 2021. I Nordsjön fångas en betydligt större andel, nästan 90% av kvoten landades år 2021. Det finns också en gemensam kvot på vitling och bleka i Nordsjön där drygt 40% av kvoten landades. Läs mer…
Fisket kan bidra till svensk matsäkerhet
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll
Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…
Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs
Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
Torskfiskarna – de viktigaste matfiskarna i Europa
Sett till fisket i världen är torskfiskar sammantaget de absolut viktigaste matfiskarna efter tonfiskar, makrillar och sillfiskar. Torskfiskar fiskas i stort sett i hela världen men kanske inte så mycket i tropiska vatten. Det viktigaste fisket av torskfiskar finns i Läs mer…
Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
Världens största MSC-certifiering
De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…
Fjordtorsk – ett projekt för att rädda torsken i Bohusläns fjordar
Fjordtorsk är ett projekt som bedrivs för att förbättra läget för torsk och andra torskfiskar i fjordområdet innanför Orust och Tjörn. Området brukar kallas 8-fjordar efter de större fjordar som ingår i det sen 2010 delvis helt skyddade området. Fjordarna Läs mer…
Nytt svenskt fiske i Västerhavet blir MSC-certifierat
Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…
Minskade kvoter för sej, kolja och vitling i Nordsjön
Precis som för torsk rekommenderar Internationella Havsforskningsrådet (ICES) minskade kvoter för andra torskfiskar i Nordsjön och Skagerak inför 2020. De rekommenderade minskningarna är dock mindre än för torsk. Fisket är i stor utsträckning ett blandfiske och en del del sej Läs mer…
Fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling 2019
Sej och kolja fiskas i ett riktat fiske i framförallt norsk zon i Skagerak och Nordsjön. Dessutom är det tillsammans med vitling bifångst vid kräftfiske. Huvuddelen av sejkvoten landas men bara en liten del av kvoten på kolja och vitling. Läs mer…
Sportfiskarnas dumheter om fisken i Västerhavet
Varje år sen 2001 har provtrålningar genomförts längs Bohuskusten. Sen starten av dessa trålningar har det funnits begränsade mängder fisk. Ingenting förändrades till det bättre eller det sämre mellan 2001 och 2013. Därefter byttes redskap så att siffrorna mellan de Läs mer…
Rapport om överfiske helt utan verklighetskontakt
Nåt som kallar sig New Economics Foundation har gjort en rapport om överfiske, Landing the Blame, som är totalt verklighetsfrämmande. Det handlar om en helt oseriös rapport. För det första är det ett grundläggande fel med rapporten. Den utgår från Läs mer…
Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske
Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…
Bottentrålning och skador på bottnarna
De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…