Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ute på Skagerak idag, i norsk zon, fanns det bara danska räktrålare. Inga svenska räktrålare och inga norska räktrålare var ute, alla låg i hamn. Fiskade gjorde bara danska trålare. I danskt räkfiske finns ingen överkapacitet och därmed ingen olaglig uppgradering. Läs mer…
På en konferens om räkfiske och räkfiskeförvaltning tidigare i år var det rapporter om australiensiskt räkfiske såväl i söder som i norr, kanadensiskt räkfiske på västkusten och östkusten såväl som om norskt, danskt och svenskt räkfiske. Jag har så här Läs mer…
Antalet kontroller av svenska fiskebåtar minskar stadigt enligt Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning. År 2012 genomfördes 1 173 landningskontroller, år 2013 928 stycken och år 2014 enbart 817 stycken. Andelen anmärkningar har ökat under samma tid, men antalet anmärkningar ligger ganska Läs mer…
Myndighetskontrollen i räkfisket är för dålig och ingenting har hänt i räkfisket sen förra året säger WWF i en artikel i GP: I februari 2014 fick nordhavsräkan från närliggande vatten rött ljus, vilket betyder att vi ska låta bli den. Läs mer…
Bättre kontroll av det svenska räkfisket behövs. Därom råder ingen tvekan. Frågan är dock om rapporten och förslagen från HaV och Kustbevakningen faktiskt innebär det, Tillåt mig att tvivla. Bättre redskap med bättre utsortering av mindre räkor är också bra. En Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har nu tagit fram en gemensam strategi för att minska utkast av småräka inom det svenska räkfisket. Förslaget innehåller sju punkter som båda myndigheterna tänker arbeta vidare med och genomföra. Kontrollstrategin innehåller bland annat utvecklad Läs mer…
Den 20 februari, efter en tids diskussion kring det svenska räkfisket och WFF:s rödlistning av räkor från Nordsjön och Skagerak, presenterade den svenska regeringen ett pressmeddelande där de lät meddela att kontrollerna inom fisket skulle öka: Den senaste tiden har Läs mer…
Regeringen ger nytt uppdrag till Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten. Efter Greenpeace-rapporten ”Fiskare som fuskar”, och efter WWF:s fiskguide där nordhavsräkan ges rött ljus, har det varit en hel del debatt om det svenska räkfisket, nu senast exempelvis på SVT:s Debatt (30:40 in i sändningen). Läs mer…
Precis som i Danmark kontrollerar ett fåtal stora båtar och deras ägare större delen av de individuella överförbara kvoterna (ITQ) inom det pelagiska fisket i Sverige. I Danmark är det nio båtar som kontrollerar det mesta av kvoterna inom det Läs mer…
Med anledning av en rapport från Amnesty International om fisket i Gambia så har Sveriges Radio giort ett radioinslag om detta. Mer exakt om fisket i den del av Gambia. I rubriken till programmet säga att illegalt fiske kostar länderna i Västafrika (Gambia, Mauritania, Senegal, Guinea Bissau, Guinea och Sierra Leone) 25 miljarder årligen. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på tobisfiske i brittiskt område i Nordsjön. Det gäller såväl svenskflaggade som danskflaggade och tyskflaggade som alla befinner sig nära varandra på tobisbankarna. Läs mer…
GR-6-19 Avataq är en stor fabrikstrålare räk- och fiskfiske med hemmahamn i Nuuk på Grönland. Den ägs av Royal Greenland A/S som är ett företag som ägs av det grönländska självstyret. Läs mer…
När vindkraftsföretag lägger fram planer och förslag på var de ska bygga vindkraftverk till havs genomförs nästan aldrig några möten med representanter för fiske. Några samråd äger inte rum och fiskets organisationer tillfrågas i stort sett aldrig. Läs mer…
S 264 Astrid är Danmarks näst största fiskebåt och den största fiskebåt som ägs av svenska yrkesfiskare. Båten ägs av det danska företaget Astrid Fiskeri A/S som är dotterbolag till det svenska fiskeriföretaget Astrid Fiske AB som hör hemma på ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Läs mer…