Sveriges största tidning om yrkesfiske
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
I en studie som nyligen publicerats i PNAS dras slutsatsen att tillståndet för ungefär hälften av världens fiskbestånd förbättrats avsevärt sen 1990-talet. Det är sen tidigare känt att 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag Läs mer…
Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…
I en intressant rapport om fiske och fiskeriförvaltning i Sverige betitlad En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige görs ett märkligt och verklighetsfrämmande uttalande om det moderna fisket i slutet. Där påstås nämligen följande: Läs mer…
I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…
I en artikel om fiskeriförvaltning i boken Fisken i forskningen dömer Henrik Svedäng ut ICES-rådgivningen om kvoter. Enligt honom är den allt annat än vetenskaplig och i praktiken inget annat än gissningar. Detta då i stort sett ingenting går att Läs mer…
Fisken i forskningen heter en bok som i år getts ut av Riksarkivet. Det är en bok med en lång rad intressanta artiklar om både forskningsresultat, frågeställningar och möjligheter kring forskning om fisket. Ursprunget till boken är en workshop om Läs mer…
En ny studie visar att de flesta fiskbestånden i nordostatlanten har blivit återuppbyggda med hjälp av bättre fiskeriförvaltning. För alla bestånd som helhet nåddes bottennivån runt år 2000. Sedan dess har de flesta bestånd hämtat sig igen. De två marinforskarna Läs mer…
Fisket av framförallt torsk i Östersjön har stora problem. Däremot har fisket av sill, Skarpsill och siklöja inga större problem. Orsakerna till problemen med torskfisket är flera där höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist är de viktigaste problemen tillsammans med säl. Läs mer…
Fiona McCormack är lärare i antropologi på Waikato-universitet på Nya Zeeland. Hon har skrivit en bok om fiske, Private Oceans, The enclosure and marketisation of the seas. Närmare bestämt om effekter av införande av överförbara fiskerättigheter på traditionella samhällen och kulturer. Hon Läs mer…
Normalt finns det späckhuggare utanför Bohusläns kust på sommaren och hösten. De följer sillen och makrillen in från Nordsjön samt möter upp Rügensillen när den kommer upp från södra Östersjön. Det rör sig om en späckhuggarflock som normalt lever utanför Läs mer…
Med anledning av den politiska debatten kring kvotkungar och fiske i Danmark kommer sannolikt viss lag- och regeländringar att ske. De myndigheter som förvaltar fisket kommer att omstöpas. Bättre datasystem och riktlinjer för hur kontrollen ska gå till kommer att Läs mer…
Danska Rigsrevisionen har undersökt hur Miljø- og Fødevareministeriet skött förvaltningen av fisket och kvoterna (fiskerättigheterna). De har undersökt både förvaltningen av IOK som finns det pelagiska fisket och industrifisket och FKA som finns i konsumtionsfisket och som också omfattar det småskaliga Läs mer…
Många havslevande arter av fiskar och däggdjur som inte synts till på decennier i svenska vatten har börjat återvända. De syns allt oftare i svensk vatten. Några av dem är späckhuggare, tonfisk och svärdfisk. Späckhuggarna var först, de följer sillstimmen Läs mer…
Det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes 2009 och har en giltighet till 2019. Det finns idag en rad utvärderingar av systemet som alla konstaterar att genomförandet varit lyckat och att det fungerat riktigt bra. Antalet båtar och företag Läs mer…
TFC betyder individuella överförbara fiskerättigheter. ITQ betyder individuella överförbara fiskerättigheter. Det är samma sak. Kallas på engelska ibland för catch-shares. Det är ett sätt att förvalta fiskbestånd och fiske med hjälp av marknadsmekanismer. De kombineras alltid med andra regler kring total Läs mer…
Genom det nya förvaltningssystemet av fisket på bottenlevande arter (demersalt fiske) så har yrkesfiskarna möjlighet att planera när de ska fiska. Förr fick de gå ut oavsett väder för att kunna fiska upp sin veckoranson. Nu kan de planera fisket långsiktigt. Läs mer…
Hur ska överfiske förhindras och hur ska utfiskade fiskbestånd kunna återskapas? Ekosystemansatsen, där alla som berörs av fiskförvaltningen får påverka utformningen av beslut som rör fisket och ekosystemen, kan vara framtidens modell. Här är västkustprojektet 8-fjordar pionjärer i Europa. Det Läs mer…
Det är i svenskt fiske vanligare att kvoterna inte utnyttjas fullt ut än att det fiskas mer än den vetenskapliga rådgivningen. Låt oss kalla det dåliga kvotutnyttjandet för underfiske. Till stor del beror underfisket på dåligt utformade förvaltningsregler, framförallt de Läs mer…