Veckans båt – GG 778 Lövön

GG 778 Lövön byggdes 2012 på Tjörnvarvet i Rönnäng. Skrovet byggdes på Riga Shipyard. Båten är på 807 bruttoton och i grunden exakt samma konstruktion som GG 330 Carmona som dock är längre och större. 44 meter lång och försedd Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Svenska landningar av sill 2018

Sillfiske är Sveriges viktigaste fiske. Det bedrivs av ett 30-tal medelstoraoch stora båtar samt ett par hundra småbåtar runt Sveriges kuster. Sill fiskas till mat, för att användas till foder och för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Sillen som fiskas i Skagerak Läs mer…

Sveriges större fiskelägen 2018

De två största fiskelägena i Sverige är Fiskebäck och Rörö om vi räknar allt tonnage som ägs av företag och yrkesfiskare i det aktuella fiskeläget. Om dem har jag skrivit i ett separat inlägg. Därefter följer ett antal fiskelägen med Läs mer…

GG 330 Carmona och GG 778 Lövön på Havets Dag i Rönnäng

Familjen Gustafssons GG 330 Carmona och familjen Arvidssons GG 778 Lövön var de största fiskebåtarna som visades upp på Havets Dag i Rönnäng. De två är i grunden likadana, GG 330 Carmona är dock längre och större. Det är de Läs mer…

Rönnäng från sin bästa sida

Havets dag i Rönnäng. Vädrets makter var nådiga mot de som ordnade Havets dag i Rönnäng, vilket var Rönnängs Intresseförening. Varmt och vackert. Massvis med folk, vänligt, trevligt och en lång rad med fiskebåtar i storlek från väldigt små som Läs mer…

En av Sydnorges största trålare på Ö-varvet

VA-330-S Hellevig 1 är en av södra Norges största trålare. Det är en allra längsta, men bar den näst största om vi tittar på bruttotonnage. Den var tidigare svenskäga NC 330 Kristin med tysk flagg men ägare på Donsö. Just Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2017 – båtar och företag

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis.  Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet bort Läs mer…

Svenska landningar av sill 2017 – båtar och företag

Sill är Sveriges viktigaste fisk. Det är den mest fiskade arten, den fiskas nästan längs hela den svenska kusten och för en mängd olika ändamål. Sillfiske bedrivs främst med flyttrål (pelagisk trål) och snörpvad. En del mindre båtar fiskar också Läs mer…

Brexit och det svenska fisket

För danskt pelagiskt fiske kan Brexit betyda en smärre katastrof. Något som också innebär problem för en lång rad svenska fiskare och fiskeriföretag som är verksamma i det danska fisket. För svenskt fiske innebär Brexit problem, men inte i närheten Läs mer…

Svenska industrifiskerättigheter 2017

Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för tobis 2017

Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2017

Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017

Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Västerhavet 2017

Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2017

Gamla Ginneton är fortfarande kvar på EU:s lista över svenska fiskebåtar, men den har inte nummer och ingen distriktsbeteckning så jag har inte tagit med båten. För närvarande finns den i Norge så den är väl antagligen såld dit. Majoriteten Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Svenska landningar av sill 2016

Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…