Fler trålförbuds- och fiskeförbudsområden i Kattegatt

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår att fisket regleras i fem marina skyddade områden i Kattegatt. Det rör sig om Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank, Morups bank samt Nidingen. 

– Inom de här fem områdena finns arter och livsmiljöer som Sverige har förbundit sig att skydda genom flera EU-direktiv, till exempel finns här ekosystem som innehåller bubbelrev, sandbankar och värdefulla mjukbottenområden som kan skadas av till exempel bottentrålning, säger Lena Tingström på HaV i ett pressmeddelande.

Förslagen på nya fiskeförbudområden och trålförbudsområden i Kattegatt innebär att om de genomförs skulle större delen av den svenska delen av Kattegatt omfattas av trålfiskeförbud. Trålfiskeförbud gäller idag innanför tråflfiskegränsen (3 sjömil i Halland) exklusive indragningsområden där kräftfiske med ristförsedd trål är tillåtet och i ett stort område i södra Kattegatt.

I de tre nya fiskeförbudsområdena som föreslås på Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelbank och Röde bank är allt fiske förbjudet medan burfiske och handredskapfiske är det enda som är tillåtet i trålfiskeförbudsområden på Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Stora Middelbank, Röde bank och runt Nidingen. Även garnfiske är alltså förbjudet i dessa nya trålfiskeförbudsområden.

Idag förekommer kräftfiske med bur och i viss mån med bottentrål på Fladen, på Lilla Middelgrund finns bottentrålsfiske efter fjärsing och kräfta, på Morups bank bottentrålas det efter kräfta, på Stora Middelgrund och Röda bank sker viss bottentrålning av kräfta och fjärsing men kanske framförallt garnfiske på sjurygg medan det runt Nidingen främst handlar om burfiske efter krabba och hummer. Pelagiskt trålfiske på sill förekommer runt Nidingen och på Lilla Middelgrund.

HKPO vill ha en korridor på Stora Middelgrund och Röde bank där trålfiske tillåts samt vill att garnfiske med garn försedda med så kallade pingers som avger ljud som skrämmer iväg tumlar bör vara tillåtet i områden. Bifångster av tumlare och fåglar är ovanligt i svensk garnfiske.

De marina skyddade områdena som omfattas av HaV:s förslag är inrättade mellan 2003 och 2008. Flera av dem är både Natura 2000-områden och marina skyddade områden enligt Ospar (Oslo-Pariskonventionen) och Helcom (Helsingforskonventionen). De förvaltas av Länsstyrelsen i Hallands län och i bevarandeplanerna för områdena pekas fiske ut som ett av hoten mot viktiga naturvärden.

– Genom de föreslagna åtgärderna får ekosystemen, men även tumlare och sjöfåglar ett ökat skydd då risken att fastna i fiskeredskap minimeras, säger Lena Tingström, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV, i pressmeddelandet.

Förslaget som nu går ut på remiss är resultatet av en begäran om fiskereglering från Länsstyrelsen i Halland. HaV och länsstyrelsen har tidigare också bjudit in till dialogmöten med bland andra yrkesfiskets organisationer, miljöorganisationer, Sportfiskarna och SLU Aqua där frågan om fiskereglering i områdena har diskuterats.

– Vi delar länsstyrelsens syn på behovet av skydd för området. Därför har vi tagit fram ett förslag om att införa tre zoner där allt fiske är förbjudet. I andra delar av de skyddade områdena kan ett fiske med handredskap och ett burfiske efter skaldjur tillåtas, utan att bevarandemålen riskeras, säger Martin Rydgren, utredare på enheten för fiskereglering, i pressmeddelandet.

HaV föreslår också att alla fiskefartyg som fiskar i området där de skyddade områdena finns ska ha en fungerande AIS (Automatic Identification System) ombord. AIS är ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser i realtid. På så sätt kan exempelvis Kustbevakningen kontrollera att fartygen i området inte fiskar i områden där det inte är tillåtet. Fartygets AIS ska också vara påslagen under hela fiskeresan.

Fyra av områdena, Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank och Morups bank, ligger utanför trålgränsen och andra länders fiskefartyg har rätt att fiska här. Det innebär att Sverige inte ensidigt kan införa fiskereglering. HaV:s förslag skickas nu ut på en nationell remiss och senast den 14 juli ska svaren ha kommit in till Havs- och vattenmyndigheten. Förhandlingar med de berörda medlemsländerna om att vidta bevarandeåtgärder i dessa områden kommer troligen starta under hösten 2017.

Sedan tidigare har fiskeregleringar införts bland annat för de marina skyddade områdena Kosterhavets nationalpark, Väderöarnas marina naturreservat och det marina skyddade området Bratten. Idag är över 20% av bottnarna på svenskt vatten i Skagerak och Kattegatt skyddade från bottentrålning. Över 20% av havsområdena i Skagerak och Kattegatt ingår också i marina skyddade områden (MPA) som exempelvis naturreservat, nationalparker eller Natura 2000-områden. Målsättningen är att 10% av Sveriges havsområden ska vara skyddade år 2020. Målet är alltså uppnått med råge i Skagerak och Kattegatt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Överdrivet om gifter i fisk i Skagerak – nåt fiskeförbud är inte aktuellt

I ett par exemplar av havskräfta och rödtunga som fångats invid den plats vid Måseskär där gifter dumpades efter andra världskriget har det hittats knappt mätbara nivåer av två stycken gifter. Detta har fått tidningarna GP och Bohusläningen att slå på stora trumman.

Men det är en storm i ett vattenglas. Dels handlar det om väldigt små mängder som hittats i mycket får individer. I så små halter är gifterna inte farliga. I de torskar och snäckor som fångades invid dumpningsplatsen hittades inga gifter alls. Underlaget är för litet för att det ska kunna ligga till grund för nåt förbud mot fiske. Fisket i området är inte heller speciellt omfattande. 100 tråldrag på ett år är inte ett intensivt fiske vilket Christer Larsson från Havs och vattenmyndigheten hävdar. Det är en båt och ett drag var tredje vardag eller 33 båtar som gör tre drag vardera under ett år. Som en jämförelse kan det nämnas att det enligt Greenpeace gjordes 7 716 bottentråldrag i Brattenområdet åren 2007-2011. Det motsvarar 1 500 tråldrag på ett år. I Västsverige finns säkert uppemot 150 trålare. Om de gjorde ett tråldrag om dan varje vardag blir det cirka 45 000 tråldrag. 100 tråldrag är ingenting.

Fisken som vi äter är inte giftig, fisken från Måseskärsområdet är inte giftig och nåt förbud för kräftfiske lär det troligen inte bli. Inte vid Måseskär och definitivt inte nån annan stans heller.  GP och Bohusläningen överdriver problemet och risken för fiskeförbud. Vad värre är, de skrämmer upp folk. Helt i onödan. Det är inte speciellt allvarligt.

Om det så småningom skulle finnas nåt som visar att det faktiskt läcker så mycket gifter att ett fiskeförbud kring giftgasdumpningpslatsen är motiverat så ska det sjävklart införas ett sådant förbud. Med tanke på de gifter som ligger därnere på botten så är det också självklart att bottentrålsfisket i området bör vara så litet som möjligt. Om det finns nåt bottentrålsfiske där vet jag inte men jag vet att yrkesfiskare undviker platser där det finns senapsgas. Det är inte kul att få upp en sån geléklump. Så jag tror nog att fisket med bottentrål vid dumpningsplatsen är begränsat redan idag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Dansk minister vill inte ha marint skyddsområde i Kattegatt

Svenska myndigheter och politiker arbetar för att skapa ett marint skyddsområde i södra Kattegatt på det område som nu under flera år berörts av delvis fiskeförbud och helt trålförbud. Vissa svenska myndigheter, men inte andra som Länsstyrelsen i Skåne, kan dock tänka sig att tillåta trålfiske i delar av det idag trålfri området. Den danske miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen vill dock inte ha något skyddsområde alls utan öppna upp hela området för trålfiske:

Når den danske miljø- og fødevareminister på sin side ønsker at genåbne området, handler det om den historiske vigtighed for det danske jomfruhummerfiskeri. Trods store protester fra den danske fiskeindustri, da det afgrænsede område blev midlertidigt fredet, viser Miljø- og Fødevareministeriets tal dog, at fiskerne i Kattegat fra 2010 og frem generelt ikke har oplevet en nedgang i indtjeningen. Flere år er der faktisk samlet set landet jomfruhummere for højere beløb.

När det gäller Länsstyrelsen i Skåne kan den acceptera att delar av området öppnas för kräftfiske (jomfruhummerfiske), men bara om det sker med bur (tejner). Burfiske av kräftor (jomfruhummer) är mer miljövänligt än trålfiske då inga skador på bottnarna förekommer och inte heller några större bifångster. Dessutom överlever en stor del av bifångstens om den kasta tillbaka i havet då den utgörs av för små kräftor eller andra typer av kräftdjur, krabbor etc. I det danska kräftfisket används dessutom bara SELTRA-trål, en trål utan rist. I detta fiske utgör bifångstens uppemot 75% av den totala fångsten. I svenskt kräftfiske med trål används i huvudsak ristförsedd trål och bifångsten är då några  procent av totalfångsten. I Danmark finns ingen som fiskar kräftor (jomfruhummer) med bur, i Sverige fiskas 20-25% av kräftorna med bur.

Danska DTU Aqua som provfiskat i området menar också att burfiske är praktiskt möjligt i det idag fiskefria området:

Det er muligt at fiske med tejner i det permanent lukkede område i Kattegat. Fangsterne er stedvis rigtig fine, men der er store variationer i fangsterne og på baggrund af nærværende forsøg er det ikke muligt at vurdere fiskeripotentialet i området. Desuden skyldes de høje fangstrater delvist, at der ikke har været fisket på bestanden siden områdelukningen. Individstørrelsen af jomfruhummerne er derfor større end hvad, der kan forventes, hvis et kommercielt fiskeri på bestanden genoptages.

I Sverige består tejne-flåden af en blanding af ældre fartøjer og nybygninger, og i Skagerrak, hvor tejnefiskeriet er mest udviklet, tages 25 % af den svenske jomfruhummer- kvote med tejner. Hvorvidt fiskeri med tejner kan være et lønsomt alternativ for en fraktion af den danske flåde, afhænger i høj grad af to faktorer; i) markedsprisen og ii) fangstraterne.

  1. I Sverige er førstehåndværdien af levende, tejnfangne jomfruhummer ca. 15-30 % højere end for tilsvarende trawlfangne jomfruhummer. I kombination med lavere brændstofudgifter kan denne merværdi opretholde fiskeriet, der ofte kombineres med trawl, garn og tejnefiskeri efter andre arter end jomfruhummer. Mulighederne for afsætning af levende jomfruhummer i Danmark er endnu usikre, men igangværende projekter i DTU Aqua sigter på at afdække dette.
  2. Fangstraterne i nærværende forsøg var meget svingende, og et lønsomt fiskeri forudsætter at disse kan stabiliseres. Det vurderes, at en stor del af variationen skyldes det manglende kendskab til området. Variation i fangstraterne indenfor den enkelte kæde indikerer desuden, at det ikke er alle tejnerne, der fisker optimalt, og DTU Aqua har indledende forsøg i gang i 2013 for at øge kendskabet til fangstprocessen.

Der er således nogle usikkerheder omkring lønsomheden i et dansk tejnefiskeri efter jomfruhummer. Baseret på den viden vi har i dag blandt andet omkring et stabilt til svagt voksende tejnefiskeri i Sverige vurderes det dog muligt, at tejnefiskeriet kunne være interessant for en fraktion af den danske flåde.

Ett problem i den danska fiskeflottan av idag är att det finns få båtar som är byggda för att hantera burar. För att det burfiske ska kunna komma igång krävs alltså att danska fiskare köper båtar som är lämpade för detta. Det finns också andra problem som det ensidiga användanet av SELTRA-trål, ett motstånd mot att fiska med ristförsed tråleller bur.

Läs också: Danska jomfruhummerfiskares bristande tillgång till torskkvoter

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Stor enighet om jakt på säl och skarv

Vid ett seminarium/konferens om kustfiskens återkomst, eller snarare brist på återkomst, i Stenungsund lades en mängd fakta fram som tyder på att flera olika saker ligger bakom problemen att återskapa nya torskbestånd i i kustfjordarna, specifikt 8-fjordarområdet trots fiskeförbud med mera.

Seminariet i Stenungsund var som helhet mycket intressant och det presenterades väldigt mycket intressant forskning. Däribland forskning cm fiskefria områden som visar att sådana områden är mycket bra för att fiskbestånd ska återhämta sig. Men i 8-fjordarområdet har inga sådana återhämtningseffekter visat sig.

De problem som kunde konstateras i 8-fjordarområdet var minskande ytor med ålgräsängar samt predation från säl och skarv. Det är uppenbart från dansk forskning att skarv kan äta upp hela tillväxten för viss fiskbestånd i viss områden och att säl äter stora mängder fisk. Dessutom menade vissa forskare att när åtgärder sätts in väldigt sent så dröjer det mycket länge innan några resultat syns när det gälelr tyorskbeståndet. Betsåndet av plattfiskar som skrubba, sandskädda, rödspätta och piggvar är dock gott eller ganska gott i fjordområdet och som en följd av detta är plattfisk också huvudföda för skarv och säl i området.

Enligt forskare kan det inte heller beläggas att skarv och säl faktiskt är bidragande orsak till att fiskebestånden i 8-fjordar inte återhämtar sig trots trålfiskeförbud i omkring 40 års tid och totalt fiskeförbud sen 2009. De flesta på mötet verkade helt överens om att det oavsett detta borde vidtas åtgärder mot skarv och säl i området 8-fjordar. Utifrån detta kan sedan studier genomföras för att se om det har någon effekt på fiskbestånden vilket de flesta is alen nog trodde att det skulle ha. De flesta var också överens om att detta skulle låta sig göras.

I hela området finns några hundra sälar och några tusen skarvar som födosöker. Inga skarvar häckar dock i området men 300 häckar på Mitholmarna i Hakefjorden en bit söder ut, 1 000 i Vänern och cirka 1 000 utanför Orust. De söker troligen alla föda i 8-fjordar-området periodvis. Det vore enligt forskningen och jägare möjligt att skjuta bort sälarna, att skrämma bort skarvarna och utrota kolonin på Mitholmarna.  De flesta på konferensen ansåg därför att 8-fjordar vore ett rimligt område för att pröva den typen av åtgärder.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Fiskeförbud i delar av Bratten

EU-kommissionen har på regeringens begäran antagit fiskeregleringar för det skyddade marina området Bratten i Skagerrak. Regleringarna, som ska träda i kraft i november, har utformats för att säkra Brattens unika livsmiljöer utan att begränsa yrkesfisket mer än nödvändigt.

Regeringen lämnade tillsammans med Danmark och Tyskland in ett förslag om en fiskereglering för Bratten, som ligger i svensk ekonomisk zon, till EU-kommissionen i juni. Förslagen har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götaland i nära samråd med yrkesfisket. Havs- och vattenmyndigheten har sedan samrått med Danmark och Tyskland om åtgärderna.

– I Bratten finns unika livsmiljöer, inte minst olika sorters koraller, som är viktiga att skydda. Det är glädjande att kommissionen nu antagit det svenska förslaget. Jag hoppas att det här beslutet kan bli vägledande i liknande processer i framtiden, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.

Regleringen betyder att det införs ett fiskeförbud i vissa delar av Bratten för att skydda känsliga arter och livsmiljöer. Sammanlagt skyddas drygt 32 000 hektar, vilket motsvarar 27 procent av Brattens totala yta. Förbudet omfattar alla fiskeredskap som används av yrkesfisket, däribland bottentrålning. Dessutom införs en tätare rapportering från fiskefartygen för att säkerställa att de stängda områdena respekteras. Huvuddelen av de skyddade områden är sådan som redan idag inte fiskas i nån större utsträckning. Något som kritiseras av Naturskyddsföreningens Ellen Bruno i GP:

– Den allra största delen av de 27 procent av hela Bratten som nu ska bli skyddade för fiske är områden som redan idag inte fiskas och skyddet täcker inte de skyddsvärda områdena av Bratten. Av de mest skyddsvärda områdena är det bara cirka sex procent som skyddas och det är långt ifrån tillräckligt, säger Ellen Bruno på Naturskyddsföreningen.

– De områden där bottentrålning nu kommer att förbjudas är små, splittrade områden. Jag hade velat se ett eller två stora, sammanhängande områden men förslaget som det ser ut togs fram för att inte störa yrkesfisket, inte primärt för att skydda de hotade arterna som finns där, säger Ellen Bruno.

Enligt länsstyrelsen fiskas cirka 17 procent av de räkor som förs i land i Sverige just i det känsliga Bratten-området.

– De här förslagen har en bred enighet och är väl förankrade. Det svenska yrkesfisket har haft en konstruktiv ingång i detta arbete och tar ett ansvar för att fiska på ett hållbart sätt, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i pressmeddelandet.

Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen ansvarar för att kontrollera att reglerna följs och att de stängda områdena respekteras.

Bratten är ett Natura 2000-område och även rapporterat som ett marint skyddat område till Ospar-konventionen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,