SLU anser att fisket av sill måste minska i Bottenhavet

Både det lokala kustfiskets fångster och provfisken visar samma sak. Det är brist på stor strömming (sill) längs kusten i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) på våren. I förra veckan kom beslutet från EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Östersjön. I Bottniska viken sänks kvoterna med 28 % jämfört med 2022, till en fångst på max 80 047 ton. Kvotbeslutet ligger i linje med hållbarhetsmålet för EU:s fiskeripolitik men analyser från SLU har kommit fram till att sänkningen inte är tillräcklig för att öka andelen stor strömming i beståndet.

– De analyser vi gjort visar att om vi fortsätter att fiska i enlighet med dagens MSY-mål (Fmsy) så kommer andelen stor strömming att fortsätta att minska, säger Lovisa Wennerström, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

Bottenhavet, fisket och fiskeridödligheten

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) gjort beräkningar av hur mycket fisket (fiskeridödligheten) i Bottniska viken måste minska för att återställa åldersstrukturen till tidigare nivåer, där andelen äldre strömming i beståndet var högre. Analyserna visar att på bara några få år har andelen strömmingar som är fem år eller äldre sjunkit med drygt 30 procent om man jämför åren 2015-2021 med åren 1980-2014. Samtidigt har beståndet blivit mindre, vilket sammantaget innebär en stor minskning av den stora strömmingen.

– Fångsterna av strömming i Bottniska viken måste minskas kraftigt om vi ska få tillbaka den stora strömmingen. Om vi vill ha samma andel stor strömming som det i genomsnitt fanns i beståndet före 2015, så måste fiskeridödligheten minskas till 20-40 procent av F-msy under tiotals år. Strömmingen är en relativt långlivad art så det tar lång tid att återuppbygga åldersstrukturen, säger Lovisa Wennerström.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta fakta om sillen (strömmingens) storlek i Bottenhavet. Däremot finns det stor anledning av ifrågasätta Lovisa Wennerströms och SLU:s analys. Vad jag förstår utgår den ifrån att det är fisket som orsakat storleksminskningen. Men sanningen är att orsaken kan vara klimatförändringarna med ett varmare hav. Det är en känd faktor bakom storleksminskning bland fiskar.

Om klimatförändringarna är orsaken kommer ett minskat fiske inte att hjälpa. I det läget kan ett ökat strömmingsbestånd innebära försämringar för annan kustlevande fisk då det är risk att sillen (strömmingen) äter deras ägg och yngel samt konkurrerar ut dem när det gäller födan för de andra fiskarterna när de är små.

Fiske enligt MSY kan förändra storleksstrukturen

Strömmingen i Bottniska viken är ett av de fiskbestånd som förvaltas inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Målet för den förvaltningen är fiske på en nivå som medger ett så högt uttag av biomassa (vikt) som möjligt (MSY – maximum sustainable yield) utan att beståndens ungfiskproduktion riskeras på lång sikt.

Fiske i enlighet med MSY kan enligt forskningen leda till att ett fiskbestånds storleksstruktur förskjuts mot mindre storlekar. Detta om fisket riktas mot större och äldre individer. Om det är så i Bottenhavet är dock inget som vi vet utan det är bara ett rent antagande från forskarna. Ett antagande som kan vara helt felaktigt. Forskarna menar att det tydligt kan kopplas till en ökning av fisket under 2000-talet. Problemet är att det under precis samma tid som Östersjön blivit mycket varmare. Deras slutsats kan därför vara helt felaktig.

Central art för Östersjöns ekosystem

Den stora strömmingen är viktig för det lokala kustfisket, som fiskar strömming för humankonsumtion. Stor strömming spelar också en helt central roll i Östersjöns ekosystem. Större, äldre individer bidrar generellt mer till reproduktionen än yngre, mindre individer.

– Strömmingen är viktig som föda för rovfiskar, säl och skarv, och den har själv visat sig vara en viktig rovfisk på spigg. Minskningen av större strömming kan därför vara en bidragande orsak både till att sälen har blivit magrare och att spiggbeståndet vuxit kraftigt. Ett mycket större spiggbestånd har i sin tur negativ påverkan på lokala bestånd av gädda och abborre eftersom spiggen äter upp deras ägg och larver, säger Lovisa Wennerström.

Även i detta hänseende kan Lovisa Wennerström vara helt fel ute. Det kan också vara så att lekbeståndet för strömming minskat på grund av att det finns för mycket säl och spigg. Spiggen äter ägg oh yngel och sillen äter de vuxna och stora sillarna. Orsak och verkan går inte att med säkerhet slå fast i detta fall. Att hon är så säker på sin sak gör henne till en forskare vars resultat alltid måste ifrågasättas. Hon agerar mer som en aktivist än en forskare.

Forskare manar till försiktighet

Åldersstrukturen påverkas inte enbart av fisket, utan beror också av naturligt varierande faktorer som rekryteringen av ungfisk och dödlighet till följd av predation och svält.

– För att kunna göra den här framtidsprojektionen så har vi fått göra uppskattningar av dessa faktorer, vilket förstås leder till osäkerheter i analyserna. Men med tanke på att det bara krävs några få år för att förskjuta ett bestånds åldersfördelning mot yngre individer medan det kan ta decennier att bygga upp det igen, så uppmanar vi politiker och förvaltare att vara försiktiga och verka för en minskad fiskeridödlighet, säger Lovisa Wennerström.

Även om Lovisa Wennerström kan ha fel på varje punkt vad det gäller orsaker till storleksminskningen för sillen (strömmingen) i Bottenhavet så har hon troligen rätt i att det finns anledning till att vara försiktig när det gäller kvoterna.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!