Sänkning av skarpsillskvoten i Nordsjön

EU och Norge har kommit överens om kvoten för det kommande årets fiske efter skarpsill (brisling) i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Parterna är överens om att följa det biologiska rådet från ICES på 82 822 ton. Det innebär att kvoten minskas med 65 procent. Det danska yrkesfisket har kommenterat rådet i Fiskeritidende: Läs mer…

Höjning av räkkvoten med 15%

Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerak/Kattegatt för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. Läs mer…

Alla partier är fiskerifientliga

Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…

Svenska landningar av sill 2025

Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2026

När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sill 2026

Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…

Den rödlistade tumlaren

Enligt de senast redovisade uppgifterna om beståndet av tumalre i Skagerak, Kattegatt, Bälthavet och Östersjön har det skett en minskning under de senaste decennierna. Detta har skett samtidigt som fisket i hela området minskat kraftigt. Trots det påstås att fisket är huvudorsaken till minskningen av antalet tumlare. Jag finner detta påstående ytterst tveksamt. Läs mer…

EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön

EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön. Under våren har Kustbevakningens fiskeinspektörer deltagit i internationella fiskekontroller ombord på EFCA-fartyget Ocean Guardian. För att värna ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd inom EU omfattas alla medlemsländer av samma bestämmelser. Länderna deltar även i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Läs mer…

Utan industrifiske inget pelagiskt konsumtionsfiske

Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…

Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön

Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…

Bottentrålning är ovanligt

Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…

Övergödning är grundproblemet i vattenmiljöer

Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan.  Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 173 Grace

GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – FIN-1151-T Glomskär

FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen.  Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 850 Odeskär

GG 850 Odeskär byggdes som GG 715 Ekefjord på Nya Marstrandsverken AB år 1967. Vi leveransen var båten nästan ett år försenad. beställare och köpare var Otto Jogenfeldt, hans son Sten-Åke Jogenfeldt och Kenny Gustafsson från Åstol. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 39 Rossö

Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 840 Svanen

GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – VY 242 Vestland

VY 242 Vestland byggdes 1968 på VEB Rosslaurer Schiffswerft i DDR (Östtyskland) för Handelsagenturen Neptunus AB. De sålde trålaren till Gösta Lambert Alexandersson och Wilhelsm Alexandersson på Öckerö som gav båten namnet GG 334 Timor II efter tat den slututrustats på J.W. bergs varv på Hälsö. Hemmahamn blev Öckerö. Läs mer…

Befängd kritik av överförbara fiskerättigheter

Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket.  Läs mer…

Pelagiska kustkvoter och regionala kvoter 2026

Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas för 2026. Fördelningen, som bygger på EU:s beslut om Sveriges fiskekvoter, gäller kust- och regionalkvoter och anger hur fisket får bedrivas under 2026. Läs mer…