Sardineller i Atlanten

Sardineller är en grupp stimlevande sillfiskar som är nära släkt med trådsillarna. Sardineller finns i Atlanten, Indiska Oceanen och de västra delarna av Stilla havet. I Atlanten finns rund sardinell (Sardinella aurita), flat sardinell (Sardinella maderensis) och brasiliansk sardinell (Sardinella brasiliensis ). Läs mer…

Europeisk sardin

Sardin (Sardina pilchardus), även kallad europeisk sardin, är en fiskart som tillhör familjen sillfiskar och som lever i saltvatten. Finns från från nordöstra Atlanten och Nordsjön till kusterna utanför Senegal. Den finns också i Medelhavet och Svarta havet. Läs mer…

Europeisk ansjovis

Ansjovis eller europeisk ansjovis (Engraulis encrasicolus) är en art i familjen ansjovisfiskar (Engraulidae) som är en del av sillfiskarna. Ansjovisen förekommer längs östra Atlantkusten, från södra Norge till Sydafrika, samt i Medelhavet, Svarta havet och Azovska sjön. Läs mer…

Stillahavssardin och kalifornisk ansjovis

Stillahavssardin (Sardinops sagax) är en art av sardiner som lever i Stilla Havet. Den finns i flera underarter såsom kalifornisk sardin, sydamerikansk sardin (humboldtsardin), australisk sardin, japansk sardin och sydafrikansk sardin. Läs mer…

EU:s fiske och fiskenationer

De 10 största fiskenationerna i EU om vi ser till den officiellt redovisade fångsten år 2019 var Spanien, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Irland, Tyskland, Polen, Italien och Sverige. 14 länder fiskade över 100 000 ton. Läs mer…

Hoki – fiskarter som tidigare överfiskades

Hoki är ett namn som används på flera olika fiskarter som är släkt med de olika kummelarterna. Det är egentligen det lokala nyzeeländska namnet på en fisk som egentligen heter blue grenadier på engelska. På latin heter blue grenadier Macuronus novaezelandiae. Läs mer…

Kummel – torskfiskarnas finfisk

Det finns en mängd kummelarter runt världen som fiskas i varierande mängd. Några arter är väsentliga för det kommersiella fisket i världen såsom nordlig stillahavskummel (Merluccius productus), argentinsk kummel (Merluccius hubbsi), sydlig stillahavskummel (Merluccius gayi), kapkummel (Merluccius capensis och Merluccius paradoxus) och europeisk kummel (Merluccius merluccius). Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu, oktober

De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och Skagerak. De landar i både danska och norska hamnar. Några landar i Sverige, främsta kanske i Rönnäng eller Kungshamn. Några ligger i Skagen (en del av dem landar säkerligen), Ängholmen, Fiskebäck, Donsö och Vrångö. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu, september

De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och landar i både danska och norska hamnar. Några fiskar i Skagerak och landar i Sverige. Några ligger still i Skagen, Ängholmen och Fiskebäck eller på Donsö och Vrångö. Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Lettlands största fiskebåtar 2022

Det lettiska fisket består av fyra olika grupper av företag med lite olika profil. Tre företagsgrupper dominerar helt. Baltreids med fiskeriverksamhet utanför Västafrikas kust och med fiskebåtarna registrerade i olika låglöneländer eller lågskatteländer är det överlägset största företaget. Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2022

Listan över de största fiskebåtarna med svensk flagg har ändrat sig något förra året. Den nya GG 64 Astrid Marie har dock levererats så tonnaget är mer exakt i denna lista än i listan över de största båtarna 2021. Samtidigt har GG 203 Ginneton sålts och den nya är långt ifrån klar. Läs mer…

Var är den pelagiska fiskeflottan just nu? (december)

Just nu ligger många båtar i hamn. En del av har fiskat upp sina fiskerättigheter. Några av dem sysslar enbart med industrifiske för fiskmjölsfabriker och till foderändamål. De flesta bedriver dock även konsumtionsfiske och några stycken enbart eller i huvudsak sånt fiske. Läs mer…

Det pelagiska fisket i Västafrika

Förutom det danska och svenska pelagiska fisket deltar svenskägda företag också i fisket utanför Marocko, Västsahara och Mauretanien i Västafrika. I vissa fall handlar det om fiske med båtar som företagen äger, i andra fall om fiskebåtar som företagen sköter och i en del fall om båda delarna. Läs mer…

Märklig vinnare av Win Win Gothenburg Sustainability Award

Islänningen Jóhannes Stefánsson är året vinnare av Win Win Gothenburg Sustainability Award. Han får priset för sin kamp mot korruption efter att ha avslöjat fiskeriföretaget Samherjis skumma affärer i Namibia. De skumma affärerna som kallas Fishrot-härvan Läs mer…

Var fiskar den svenska pelagiska fiskeflottan just nu?

Den pelagiska svenska fiskeflottan består av flera segment. Ett av segmenten betsår av ett antal större båtar som fiskar i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Östersjön. En del av dessa båtar har dansk eller tysk flagg. De fiskar sill, skarpsill, tobis, sperling (vitlinglyra), makrill, kolmule (blåvitling) och enstaka år också hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Fiskarna i Sveriges största fiskeläge – Zandic Management

Det finns förstås fler andra fiskeriföretag i Fiskebäck såsom exempelvis Axfish AB och Bryngeld Fiskeri AB. Ytterligare ett företag är Zandic Management & Trading AB med dotterbolagen Fiskeri AB Nordic, Zandic Iceland ehf och Nordic Fish Ltd i Belize. Läs mer…

Varför industrifisket i Senegal och Peru inte skadar det lokala fisket

Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…

Tre Samherji-företrädare åtalade i samband med Fishrot-skandalen

Den första delen av The Fishrot Files publicerades på Wikileaks 12 november 2019. Den andra delen publicerades 26 november samma år. Publiceringarna omfattar 30 000 dokument som Jóhannes Stefánsson hade tillgång till från sin tid som anställd på det isländska fiskeföretaget Samherji Läs mer…