Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ministerrådet har beslutat om kvoterna i Östersjön. I de flesta fall följer de EU-kommissionens förslag om kvoter. Men när det gäller sill (strömming) i Östersjön, skarpsill i Östersjön och sill (strömming) i Bottenhavet följer de inte förslaget från EU-kommissionen. Läs mer…
I fredags morse beslutades det hur Sveriges regering ska ställa sig i de kommande kvotförhandlingarn när det gäller fisket i Östersjön år 2026. Den linje Sveriges regering avser att driva är: Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Kvoterna för Östersjön 2025. EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön och Bottenhavet. De beslutade kvoterna är satta i enlighet med de vetenskapliga råden från EU. Förutom när det gäller sill i centrala Östersjön då beslutet innebar en mycket mindre kvot än vad ICES rekommenderade. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Det finns stora miljöproblem i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. De är orsakade av människans aktiviteter. Enligt en rapport från Helcom är miljögifter, övergödning, syrebrist och klimatförändringar de överlägset största problemen. Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…
Hur mycket som får fiskas styrs med kvoter som beslutas efter vetenskapliga bedömningar. Bestånd av pelagiska fisk varierar ofta kraftig i storlek. Ju mer kortlivade de är, ju större variationer mellan olika år. Detta gör att kvoterna av naturliga skäl går upp och ner. Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…
De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…
Under Naturresursinstitutets ekolodningar och provtrålningar hösten 2021 observerades att de större strömmingarna i Bottenhavet har magrat, detta för andra året i följd. Läs mer…
Finska forskare menar att strömmingen (sillen) i Bottenhavet, Ålands hav och norra Östersjön svälter och att det är anledningen till bristen på större strömming. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om att forskningen om sillbestånden med hjälp av DNA tyder på att fiskeriförvaltningen av sillen/strömmingen i Östersjön är felaktig. Under Östersjöcentrums senaste frukostseminarium pratade Leif Andersson från Uppsala universitet om denna forskning. Läs mer…
Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare underlag för fiskekvoter. Både Läs mer…
Svartmunnad smörbult är en invasiv fiskart som spridit sig i Östersjön. Den finns i stora mängder nära kusten och det finns inga som helst möjligheter att bli av med den. Därmed måste den istället betraktas som en resurs. En fiskart Läs mer…
På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…