Sveriges största tidning om yrkesfiske
Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Jäst och tångflugor som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
Nordic Seafood Summit 2024 är en liten mässa som gått av stapeln i Göteborg under två dagar i januari. En sammanfattning av mässan var att den handlade om färs, tång, musslor, fiskodling, lax och skaldjur. Läs mer…
Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…
En ledare i tidningen Aftonbladet varnar för att äta fel sill under julen. Det är en helt puckad och idiotisk ledare. All inlagd sill kommer från Nordsjön eller Nordatlanten. Sill därifrån innehåller inga höga halter miljögifter som PCB eller dioxin och har aldrig gjort. Det är bara sill från Nordatlanten och Nordsjön som används till inlagd sill. Läs mer…
Ett urval av de mest ikoniska men också väl studerade djuren i Östersjön har i en ny rapport kartlagts utifrån sin beståndsstatus, hälsa och miljögiftshalter. De arter det gäller är gråsäl, vikare, tumlare, havsörn, sillgrissla, ejder, lax, sill och torsk. Läs mer…
Det ökande beståndet av blåfenad tonfisk och deras återkomst till nordiska farvatten orsakar problem i det norska laxodlingarna. Tonfisken bryter sig in i laxodlingskassarna där de sen kan frossa på lax i lugn och ro, Antalet sådana inbrytningar i kassar har ökat från noll år 2014 till 8 stycken under 2023. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
I Klarälven simmar ett av världens få kvarvarande bestånd av storvuxen lax som helt lever i sötvatten. Genom att restaurera bottnarna i delar av älven vill Länsstyrelsen Värmland ge Klarälvslaxen bättre möjligheter att föröka sig. HaV är med och finansierar arbetet. Läs mer…
En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…