Sveriges största tidning om yrkesfiske
WWF:s fiskguide är ett stort problem. Nu har fiskguiden från WWF kommit. Den presenteras med hjälp av ett pressmeddelande som innehåller en del rena felaktigheter. De ger sill/strömming i Östersjön såväl som i Bottenhavet rött ljus för påstått överfiske och bristande förvaltning. Det är rena lögnen. Läs mer…
I en artikel i Svenska Dagbladet (SVD) har båtbyggarna och sågverksägarna Ravanis skrivit en debattartikel om fiske. Mycket i artikeln är fria fantasier, falska påståenden och rena påhitt. De skriver i en tidning som främst läses av överklassen i Stockholm. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Genom att haven bir allt varmare så förändras djurliv och förhållanden i havet. Vissa fiskarter som exempelvis torsk och vårlekande sill missgynnas medan andra fiskarter som till exempel kummel, ansjovis och sardin gynnas. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…
Det riktade fisket av plattfisk i Sverige är i princip obefintligt. Det finns ett småskaligt kustnära fiske med garn som fångar piggvar, skrubba och rödspätta men det finns inget riktat storskaligt fiske. Läs mer…
En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer…
Igår lanserade WWF sin så kallade Fiskguide. Det är 20 året som den publiceras. Den har blivit bättre med åren med färre faktafel men den innehåller ändå en del tveksamheter. Årets guide omfattar cirka 95 arter, där drygt hälften (55 procent) finns som gröna alternativ, 64 arter ligger på gult ljus och 94 på rött ljus. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…
Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…
Flundra eller som den egentligen heter, skrubbskädda, har varit en populär matfisk på den svenska östkusten. Riktigt så är det inte längre, men den äts och fiskas fortfarande. Men huvuddelen av den skrubba (som den kallas på västkusten) som fångas Läs mer…
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag Läs mer…
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara Läs mer…
För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…
Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två: Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar Klimatförändringar som gjort Östersjön Läs mer…