Sveriges största tidning om yrkesfiske
Listan över de största fiskebåtarna i Storbritannien innehåller exakt samma fiskebåtar som den förra listan som jag gjorde 2022. Men en del båtar har bytts ut mot nya större med samma namn. LK 145 Antarctic II (Fiskebas Fishing Co Ltd) har försvunnit från listan och en ny båt är beställd. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Irland är exakt densamma som den var år 2022. De flesta företag med båtar på listan är familjeföretag men ett är ett storföretag med fiskebåtar på Irland såväl som i Mauretanien, Norge och Oman. Läs mer…
Några av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. De äger en många stora fabrikstrålare som fiskar i Nordsjön, Nordatlanten, utanför Västafrika och på andra håll i världen. Det största företaget är Parlevliet & van der Plas (PP Group) som har en mängd dotterbolag Läs mer…
Precis som i Polen består den tyska fiskeflottan av två delar. En del med stora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlanten och Nordsjön och en del med mindre trålare som fiskar i Östersjön och Nordsjön. Fabrikstrålarflottan ägs av det nederländska företaget Parlevliet & van der Plas (PP Group) och det isländska företaget Samherji. Läs mer…
Polens fiskeflotta består av två olika segment. Dels är det två stora fabrikstrålare som ägs av bolag som i sin tur ägs av de stora fiskeriföretagen Samherji på Island och PP Group i Nederländerna. Dessa båtar fiskar i Nordatlanten och utanför Västafrika. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Litauen är med ett undantag desamma som när jag gjorden den förra översikten år 2022. KL 759 Nida har försvunnit och istället har KL 897 Ramus kommit med på listan. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Lettland är med ett undantag samma som när jag gjorde den förra genomgången år 2022. LVR 847 Solvita har försvunnit och istället har LVV 1551 Harengus kommit in på listan. Fiskeflottan består av fyra segment. Läs mer…
De allra största fiskebåtarna i Estland är räktrålare och fisktrålare som fiskar i Nordatlanten. De ägs av isländska, danska och portugisiska företag. Dessa trålare är från knappt 1 000 bruttoton till nästan 3 000 bruttoton. Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
En undersökning ledd av Global Fishing Watch visar att en stor del av världens fiske inte redovisas och inte syns i de system som ska följa fisket i världen såsom AIS. Myndigheter kan oftast följa en större del av fiskeflottan då de också har tillgång till icke-publika system som VMS. Läs mer…
Lite bilder jag tog när GG 203 Ginneton visades upp vid Stigbergskajen under mellandagarna. Det gick dock inet att ta några bilder på bryggan då det var alldeles för mycket folk. Så var det även på andra håll inne på båten men några bilder lyckades jag ta i maskinrummet Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Så har den då till slut getts ut. Boken Ståltrålare, del II 1966-1980. En fristående fortsättning på boken Ståltrålare 1959-1965 som kom ut redan 2012. Två av författarna är desamma, Lennert Bornmalm och Krister Bång. Läs mer…
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
Gustav Grundén AB som ägs av Gustav Grundén har sålt 75% av trålaren GG 173 Grace med hemmahamn i Önnered till Bryngeld Fiskeri AB som ägs av Thomas Bryngeld och Lars-Uno Bryngeld. Bryngeld Fiskeri AB äger också GG 505 Lövön. Läs mer…
Fiskareföreningen Norden har tagit fram en räktrål som ska spara bränsle. Men i Sveriges Radio hävdar de att Fiskeriföreningen Norden tagit fram en ny räktrålare som ska spara bränsle. Uppenbarligen vet radiojournalisten inte vad en trålare är. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…