Svenska båtars skarpsillslandningar 2015

Skarpsill är viktigt i det svenska fisket och svenska fiskare är Nordens skarpsillskungar. Enligt danska fiskare jag pratat med är svenskarna de klart duktigaste när det gäller skarpsillsfiske. Följaktligen domineras skarpsillfisket i Danmark (förutom i Skagerak) av svenskägda båtar. Svenskar Läs mer…

Mycket kraftig höjning av skarpsillskvoten i Nordsjön

TAC (högsta tillåtna fångst) för skarpsill (brisling) i Nordsjön år 2015 är satt till 227 000 ton. Av detta har Danmark cirka 198 000 ton, dvs det mesta. På grund av att undersökningar konstaterat att förekomsten av brisling är mycket Läs mer…

Danska fiskare vill ha större skarpsillskvot omedelbart

Danska fiskeriorganisationer har enligt tidningen Fiskeritidende vänt sig direkt till danska miljö- och livsmedelsministern Eva Kjer Hansen angående ökning av skarpsillskvoten (brislingkvoten) i Nordsjön. Allt tyder nämligen på att EU:s ministerråd kommer att ge klartecken för en höjning av årets kvot, men Läs mer…

Ökade bifångster av ansjovis i skarpsillsfisket

På grund av varmare klimat har ansjovis och sardiner blivit vanligare längre norrut och återfinns regelbundet i Skagerak. Ofta går ansjovisen i skarpsillsstimmen (brislingstimmen) och danska fiskare rapporterar allt större bifångster av ansjovis vid skarpsillsfiske: – I går da havde vi nok Läs mer…

ICES rekommenderar minskad skarpsillskvot i Östersjön

Under en lång rad år har ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rekommenderat minskad TAC (totalt tillåten fångst) av skarpsill (brisling) i Östersjön. Faktiskt beslutad TAC har hela tiden legat en bit över eller en bra bit över rekommendationerna med undantag av enskilda, men Läs mer…

Årets Skarpsill 2015 går till Vänerlöjrom

Kungsfenan och Svensk Fisks pris, Årets Skarpsill 2015, tilldelas i år ”Vänerlöjrom – kvalitetssäkrad rom från 16 vänerfiskare” för satsningen på ett hållbart fiske och en förstklassig produkt med hög och jämn kvalitet. Fisket bedrivs småskaligt och selektivt med nät Läs mer…

Industrifiske – bifångster vid fiske av skarpsill och tobis

Industrifiske eller foderfiske är fiske som har till ändamål att fånga fisk som råvara för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Fiskmjölet och fiskoljan används främst för tillverkning av foder till fiskodlingar och djuruppfödning. I Sverige handlar det om fiske av skarpsill (och Läs mer…

Rekordlandningar av skarpsill i Danmark

Fiskmjöls- och fiskoljefabriken TripleNine i Thyborøn rapporterar om rekordstora landningar av skarpsill (brisling) under januari månad i år: Året er begyndt med en kanonstart for fiskemelsproducenten TripleNine i Thyborøn, fortæller den administrerende direktør Peter Jensen. Den første rekord blev slået i Läs mer…

Full fart i skarpsillsfisket i Östersjön

De flesta svenskägda pelagiska fiskebåtar ligger just nu Östersjön och fiskar skarpsill (brisling). Det gäller oavsett om de har svensk flagg eller dansk flagg. De enda stöärre svenkägda båtar som inte tycks fiska i Östersjön just nu är Astridkoncernens båtar oavsett Läs mer…

Kraftig ökning av skarpsillskvoten i Nordsjön

Skarpsillsfisket är lite av en svensk specialitet. Näst efter sillfisket är det Sveriges viktigaste fiske, speciellt om vi också inkluderar svenska fiskare som fiskar med danskflaggade båtar och på danska kvoter. Huvuddelen av den skarpsill som fångas av svenskflaggade båtar tas Läs mer…

Danska fiskare vill ha större skarpsillskvoter i Nordsjön

Den kvot av skarpsill (brisling) som får tas upp i Nordsjön under innevarande år är snart uppfiskad. Danska fiskeriorganisationer vill med anledning av det öka den totalt tillåtna fångsten (TAC). De menar att det finns möjlighet att göra det då betsånden Läs mer…

Halverad kvot av vitlinglyra och dubblerad kvot av skarpsill

Vitlinglyra (sperling, øyepål) är en liten fisk som finns i hela Nordostatlanten, men främst i de nordliga delarna av Nordsjön. Den fiskas för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Dessutom i stort sett enbart av norska och danska båtar. ICES har Läs mer…

Skarpsill med sikte på miljömärke

Nu ska svenska och norska skarpsillfiskare låta sina fisken bli granskade för att se om de klarar kraven för att få använda MSC:s miljömärke. Skarpsill är den fisk som används till ansjovis.  Lyckas de kan nästa års påskbord få ytterligare ett miljömärkt Läs mer…

Östersjön: Minskning av skarpsillsbestånd räddar torsken

Under sju år har det så kallade ”Skarpsillsprojektet” undersökt hur bestånden av rovfisk som torsk, abborre och gädda i Östersjön kan bevaras samt vilka effekter detta skulle ha på resten av ekosystemet. Det har visat sig att en kraftig nedfiskning Läs mer…

Säl, torsk, skarpsill och sillgrissla – komplicerade samband i Östersjön

Enligt det senaste numret av tidskriften Forskning & Framsteg så finns ett komplicerat samband mellan säl, torsk, skarpsill och sillgrisslor i Östersjön. Ett samband där balansen förstörts genom övergödning och överfiske av torsken: Det finns indikationer på att torsken i Östersjön kan Läs mer…

Ny fiskhamn i Kungshamn – planer och visioner

Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…

BalticWaters sprider lögner när de ska utreda ministers felaktigheter

I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan, april 2024

I stort sett hela den svenska pelagiska fiskeflottan ligger still i väntan på möjligheter till tobisfiske i Nordsjön. Det är ett besvärligt läge för detta fiske just i år då Storbritannien förbjudit tobisfiske på brittiskt vatten. Läs mer…

Fiskeridebatt i riksdagen

Den 21 mars var det fiskeridebatt i riksdagen. I debatten berördes en mängd motioner (förslag) som inkommit kring Fiskeripolitik. Miljö- och jordbruksutskottet ville att samtliga motioner skulle avslås med motivering att det redan pågick ett omfattande arbete inom det fiskeripolitiska området som berörde det mesta av det som motionerna tog upp. Läs mer…