Sveriges största tidning om yrkesfiske
Naturskyddsföreningen i Göteborg har skrivit en debattartikel om fisket i tidningen ETC. Det är en uppvisning i okunnighet. De som undertecknat debattartikeln är två biologer, Linda Gustafsson och Ann-Marie Ljungberg. Det är uppenbart att det inte automatiskt innebär att en person är kunnig bara för att den är utbildad biolog. Läs mer…
Den 31 maj lyssnade jag på tre föredrag om elektronisk övervakning av fiske. Det var två rapporter om försök med kameraövervakning av fångsten i europeiskt demersalt fiske. Dels från försök ombord på nederländska bomtrålare som också handlade om igenkänning av olika arter och räkning av fångsten. Läs mer…
Räkor fiskade i Skagerak av svenska, danska och norska yrkesfiskare tycker WWF att vi inte ska äta. Anledningen ska vara att minskat i storlek. Rekryteringen av små räkor har, med undantag av enstaka år, sedan 2008 varit lägre än under den tidigare perioden. Läs mer…
Problemet med det svenska räkfisket är enkelt att formulera och enkelt att förstå. Det finns för många båtar som fiskar räka. I Danmark finns det 8 båtar som fiskar räka. I Sverige finns det 62 trålare som ska dela på en kvot som vara är häften så stor som den danska. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsens kontrollfartyg Vestkysten har i helgen fångat ytterligare en holländsk bomtrålare som fiskar med illegala innerpåsar i trålarna. En innerpåse är en olaglig finmaskig fångtspåse som monteras inuti den lagliga trålen. Innerpåsar hindrar småfisk från att undkomma trålen Läs mer…
Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…
Framtidens fiskerikontroll kommer att göra yrkesfisket friare, minska byråkratin, minska utkasten, göra kvotuppföljningen och beståndsbestämningen bättre . Dessutom rent allmänt förbättra arbetet som yrkesfiskare. Den bygger på att kameror (REM, CCTV) används för att övervaka fångsten, räkna fiskar, skilja på olika arter, automatiskt för fångstloggbok och mycket mer. Läs mer…
Mattias Sköld är forskare vid SLU Aqua i Lysekil. Forskning & Framsteg (F&F) är en välrenommerad tidning. I senaste numret uttalar sig Sköld om torsken i Skagerak och Kattegatt. Helt riktigt konstaterar han att torskbeståndet i Skagerak och Kattegatt kollapsat. Läs mer…
Igår lanserade WWF sin så kallade Fiskguide. Det är 20 året som den publiceras. Den har blivit bättre med åren med färre faktafel men den innehåller ändå en del tveksamheter. Årets guide omfattar cirka 95 arter, där drygt hälften (55 procent) finns som gröna alternativ, 64 arter ligger på gult ljus och 94 på rött ljus. Läs mer…
Bleka (Pollachius pollachius) eller lyrtorsk som det heter officiellt är en torskfisk som nästan helt tycks ha försvunnit. Den är nära släkt med gråsej. På engelska heter den Atlantic pollock eller European pollock. på danska lyssej (gråsej heter mørksej) eller ibland sølaks, Läs mer…
Vitling (Merlangius merlangus) är ytterligare en torskfisk där kvoten i Skagerak och Kattegatt inte fiskas upp. Bara cirka 20% av kvoten landades under 2021. I Nordsjön fångas en betydligt större andel, nästan 90% av kvoten landades år 2021. Det finns också en gemensam kvot på vitling och bleka i Nordsjön där drygt 40% av kvoten landades. Läs mer…
Sej (Pollachius virens), eller gråsej som den officiellt heter, är en storväxt torskfisk som kännetecknas av ett tydligt underbett och en färgteckning med mörka sidor och kontrasterande, ljus sidolinje. Dess närmaste släkting bleka (lyrtorsk) har ljusare färgteckning och mörk sidolinje. Totallängd 130 cm, vanligen 100 cm. Läs mer…
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en torskfisk som lever längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen Läs mer…
Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
I Norge är fisket en mycket stor näringsgrens. Fisk och fiskprodukter är landets näst största exportvara efter fossila bränslen. Brottslighet inom fiskeribranschen i Norge kan därför påverka hela samhället. Det finns en mängd olika skepnader som den fiskerirelaterade brottsligheten kan ta. Läs mer…
Yrkesfiskare har dumpat bifångst av pigghajar och rockor i Lysekils hamn. Det är mycket märkligt för det finns ingen anledning att göra det i en hamn. Pigghajar som fångas i garn eller trål som bifångst ska slängas ut omedelbart och får inte föras till hamn. De får inte landas utan ska kastas ut med en gång för då kan de eventuellt överleva. Läs mer…
Sportfiskarna, Naturskydddsföreningen och WWF har skrivit ett förslag om hur fiskeriförvaltningen i Skagerak och Kattegatt kan förbättras. Det är skrivet som ett brev och skickat till ansvariga tjänstemän och politiker. Ett av förslagen är bra, ett är tänkbart och ett skulle slå ut det småskaliga kustnära fisket i Sverige. Läs mer…
World Wildlife Foundation (WWF) har gjort en undersökning av utkasten inom fisket i EU. Det konstaterar att att 60% av utkasten sker från båtar som fiskar med bottentrål eller snurrevad. 32% sker från båtar som fiskar med bomtrål. Enbart 8% av utkasten sker från båtar med andra redskap som burar, backor (långrev), dörja, pilk, garn, flyttrål, snörpvad med mer. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…