Sveriges största tidning om yrkesfiske
Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De företag som också ägnar sig åt siklöjefiske har en bra lönsamhet. Strömmingen Läs mer…
Detta handlar om båtar och företag som tidigare fiskade på den fria sillkvoten i Bottenhavet. De tillhör numera det pelagiska systemet men har än så länge årlig tilldelning, dvs årliga fiskemöjligheter, och inte permanent tilldelning vilket kallas individuella överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
Fiskebåtar med regional tilldelning handlar om båtar som enbart fiskar i Östersjön och enbart landar fisk i Östersjöhamnar. I denna grupp båtar tycks ingen konsolidering ha skett sedan det pelagiska systemet infördes genom minskat antal båtar. Lönsamheten är ganska dålig Läs mer…
Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de enda i svenska fiske som fiskar traditionellt förutom en mängd små båtar Läs mer…
Efter att det pelagiska systemet infördes i den svenska fiskeflottan ökade lönsamheten för de kvarvarande fiskeriföretagen. Framförallt för det företag som fullt ut gick med i systemet. De som delvis begränsade sig själva genom att acceptera tilldelning ur den regionala Läs mer…
Färöarna är ett mycket litet land med ett stort fiske. I landet fins dock mycket få pelagiska fiskeriföretag och kovtkoncentatrionen är den högsta i Norden. Delar av det pelagiska fisket kontrolleras dessutom av internationella storkoncerner från Island, Nederländerna och Storbritannien som Samherji, Parlevliet & van der Plas (PP Group), Cornelis Vrolijk och Andrew Marr International. Läs mer…
Sen april 2020 har det varit ett lagkrav i Danmark att de företag som köper fisk i så kallade ”osorterade landningar” direkt från yrkesfiskarna utför provtagning för artsortering. Några av dessa företag är fiskmjölsföretagen. Läs mer…
Sportfiskarna har den senaste tiden spridit den ena lögnen och osanningen efter andra. Eller så är de oärliga. Om situationen för sillen i Östersjön, om trålfiskegränsen, om fisket i Oslofjorden, om konsumtionfiske av sill i Östersjön, om torsken i Kattegatt och mycket mer. Läs mer…
Det här är enligt SLU historien om hur myndigheternas brist på uppföljning av landningsskyldigheten bidrar till minskat intresse från fisket för att utöva ett mer selektivt fiske. Eller så är det historien om hur en okunnig forskare på SLU hittar Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram riktlinjer och förslag som syfta till att förbättra den svenska fiskekontrollen. De har föreslagit 35 olika förbättringsförslag. Det finns inte så mycket att invända mot förslagen men delar av det som idag kallas fritidsfiske Läs mer…
I Danmark har MSC-certifieringen av sill- och skarpsillfisket mottagits positivt. Någon förvirrad debatt baserad på falska uppgifter, falk information och bristande kunskap av den typ Sverige sett har inte kunnat ses i Danmark. Här några danska röster om MSC-certifieringen från Läs mer…
Kustnära fiske längs Norrlandskusten består av siklöjefiske med trålare, strömmingsfiske med trål, strömmingsfiske med garn (skötar) samt fiske efter lax och sik med fällor eller garn. Siklöjefisket har jag tidigare redovisat liksom det pelagiska kustnära fisket efter strömming (sill). Här Läs mer…
Sej är idag den mest fiskade torskfisken efter att torskfisket i Östersjön stoppats. Fisket bedriv i Nordsjön och Skagerak. En stor del av de landade fångsterna utgörs av bifångster vid räk- och kräftfiske men det finns även ett riktat fiske. Läs mer…
Torsk har länge varit den viktigaste fisken i det demersala svenska fisket. Den har de senaste årtionden i huvudsak fiskats i Östersjön. Sommaren 2019 stoppades dock torskfisket i östra Östersjön på grund av torskens dåliga status, främst dålig hälsa och Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
Siklöja fiskas yrkesmässigt i Bottenviken, Vänern och Mälaren. Siklöja fiskas för rommens skull men idag säljer de flesta företagen också filéer till konsumtion. När det gäller fisket i Bottenviken har jag siffror på fångsterna per båt men det finns inte Läs mer…
Kolmule är det norska namnet på blåvitling. Det är också en beteckning som använts i Bohuslän för samma art. Fisket bedrivs i Nordatlanten kring Island och Färöarna samt väster om de brittiska öarna. Kulmule på danska är istället en helt Läs mer…
Blåvitling eller svartkjaftur som det heter på färöiska är Färöarnas viktigaste fiskart. Den fiskas i mycket stora mängder i det pelagiska fisket och då både för konsumtion och fiskmjölstillverkning. Det är samma båtar och företag som fiskar sil såväl som Läs mer…