Sveriges största tidning om yrkesfiske
En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd. Läs mer…
Joakim Ollén är ordförande i Sportfiskarna. Han vet sannolikt mer om pelagiskt fiske än den notoriskt okunniga Elin Segerlind i den andra änden av den politiska skalan. Men det hindrar inte att han är ute och cyklar i en intervju Läs mer…
Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…
Småskaligt garnfiske framhålls i ett inslag i Danmark Radio som det mest miljö- och klimatvänliga fiskesättet. Det är totalt felaktigt. Det mest klimatvänliga fisket är storskaligt pelagiskt fiske med snörpvad eller flyttrål (pelagisk trål). Bränsleförbrukningen per fångat kilo fisk är Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gått ut med en remiss om det pelagiska systemet inför att detta ska förlängas ytterligare 10 år. Inför remissen har det haft förberedande samråd med en rad organisationer och myndigheter som tyckt till. Bland de Läs mer…
Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…
Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…
Omkring 30% av allt danskt fiske sker på brittiskt vatten. Det som främst fiskas på brittiskt vatten är sill, makrill och tobis. Det handlar alltså främst om pelagiskt fiske och industrifiske enligt en rapport från IFRO, Köpenhamns universitet. Totalt var Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara att tillgå för de båtar och företag som fiskar i Danmark men Läs mer…
Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten. De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…
Cornelis Vrolijk som fiskeriföretag startades 1880 i Scheveningen av Frank Volijk. Efter hans död tog sönerna över företaget NV Vischhandel, Reederij en Ijsfabriek Vrolijk med Cornelis Vrolijk i ledningen. Andra världskriget kom att innebär en turbulent tid för företaget. Tre av Läs mer…
I Finland finns ännu inga individuella kvoter eller fiskerättigheter inom det pelagiska fisket. Det är ett av få europeiska länder där det inte införts. Inte heller finns det någon lättillgänglig landningsstatistik (i all fall har jag ingen hittat). Klart är dock Läs mer…
Under tidigt höst bedrivs i Skagerak ett sillfiske för konsumtion. I augusti och september brukar det vara problem med bifångster av gråsej. Problemet uppstår vid fiske på dagen när sillen fångas djupt då det bland blir mycket stora mängder gråsej. Sillfisket på hösten Läs mer…
Denna vinter och den gångna hösten har danska yrkesfiskare och fiskeriföretag med verksamhet i den pelagiska sektorn, dvs fiske på främst sill och makrill, eller med industrifiske, dvs fiske av främst brisling (skarpsill) och tobis, köpt och sålt båtar, beställt nya båtar Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
I Danmark är svenska fiskeriredare och svenskägda fiskebåtar av mycket stor betydelse inom det pelagiska fisket. Av 12 medlemsfartyg i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) ägs 4 stycken eller en tredjedel av svenskägda fiskeriföretag. Den tolfte fiskebåten finns ännu ej upptagen på Läs mer…
För ett år sen fanns det 39 svenska fiskebåtar med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) i det pelagiska fisket i Sverige. Det var en kraftig minskning efter att systemet med TFC infördes. Minskningen av antalet båtar har fortsatt och i Läs mer…
Precis som i alla nordiska länder är det pelagiska fisket i Norge ett lönsamt fiske. I Norge är ägandet av de stora pelagiska fiskebåtarna familjebaserat som i Sverige och Danmark, men företagen är generellt större, har ofta flera båtar och Läs mer…