Sveriges största tidning om yrkesfiske
Med pelagiskt fiske menas fiske efter fisk som inte lever på botten utan mitt i havens vattenmassor. Pelagisk fisk fiskas i huvudsak med snörpvad (ringnot), flyttrål (pelagisk trål) och semipelagisk trål. De viktigaste målarterna är sill, makrill, skarpsill (brisling), taggmakrill, blåvitling Läs mer…
Det finns 39 svenska fiskebåtar med kvoter för pelagisk fisk. 21 av dem fiskar MSC-certifierad nordsjösill. MSC-certifiering innebär att fisken fiskas på ett ekologiskt hållbart sätt. Flertalet av dessa 21 båtar är hemmahörande i Göteborgsområdet, de allra flesta i Fiskebäck och Läs mer…
De största fiskebåtarna i den svenska fiskeflottan hittas inom det pelagiska fisket. Pelagiskt fiske handlar om fiske efter fiskarter som håller sig i mitten av vattenmassorna i haven och inte vid botten. Svenskt pelagiskt fiske är huvudsakligen inriktat på 4 Läs mer…
Namninsamlingen ”Stoppa supertrålarna i Stockholms skärgård” är baderad på monumenatl okunnighet om det svenska fisket. Bara namnet på insamlingen är heldumt. Det finns inga trålare som fiskar i Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att det är förbjudet. All trålning, Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
Det norska företaget Taranger Fiskeriselskap AS som ägs av familjen Taranger har tidigare varit ett pelagiskt fiskeriföretag med stora pelagiska trålare. Tidgare ägde de H-140-AV Østanger på 2 056 bruttoton som ägdes av dotterbolaget Magnarson AS. Østanger såldes i början Läs mer…
Den svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning mellan pelagiskt och demersalt fiske som förstärkts av det pelagiska systemet Läs mer…
Just nu pågår tobisfisket i Nordsjön. De flesta båtar befinner sig därmed i Nordsjön eller i hamnar vid Nordsjön för att landa, Vissa båtar verkar dock inte delta i tobisfisket detta år. Däribland John-Anker Hametner Larsens många båtar Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Norge har en mycket stor fiskeflotta som kan delas in i olika segment. Pelagiskt, demersala trålare, backebåtar (långrevsbåtar, linfiskebåtar) och krabbfiskebåtar när det gäller det större tonnaget som fiskar i utsjön. Till det kommer flera olika kustfiskesegment. Läs mer…
För närvarande är nästan större alla båtar i den pelagiska svenska fiskeflottan på tobisfiske i Nordsjön. Undantagen är GG 218 Västfjord, L 144 Frederikke R, S 206 Ahlma West och NC 336 Kristin. NC 336 Kristin har sannolikt ingen tobis att fiska då Tyskland inte har nån tobiskvot. För en månad sen låg nästan alla stilla och förberedde sig för tobisfisket. Läs mer…
Island domineras av ett fåtal stora fiskeriföretag. Allra störst är Samherji som äger fiskebåtar i en lång rad länder. Samherji är också dominerande ägare i Síldarvinnslan hf, Utgerdarfelag Akureyringa ehf. Störst om bara fiskebåtar på Island räknas är dock Utgerðarfélag Reykjavíkur hf (Brim Seafood) som är huvudägare i Brim hf. Läs mer…
Det storskaliga fisket på Grönland domineras ekonomiskt av räkfiske men det förekommer även ett stort fiskfiske som till viss del utförs av samma båtar samt ett pelagiskt fiske av makrill och lodda. Det småskaliga kustnära fisket är också dominerat av fiskfiske och räkfiske. Småskaligt pelagiskt fiske är ovanligt. Läs mer…
Det finns helt klart tydliga och identifierbara motsättningar mellan fiske och miljö. Det har jag klart visat i ett tidigare inlägg. Jag ställer där också en fråga om det är möjligt att både miljöaktivist och försvarare av yrkesfisket. Detta är mitt svar på den frågan. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
I stort sett hela den svenskägda pelagiska fiskeflottan ligger för närvarande still. De förberedes sig och väntar i de flesta fall troligen på att tobisfisket i Nordsjön ska komma igång. Båtarna städas, tvättas, målas och repareras som en förberedelse för det fisket. En del av båtarna är faktiskt till och med på varv vilket betyder lite större arbeten. Läs mer…
Det är nödvändigt att bygga havsbaserad vindkraft för att kunna säkra det elbehov som finns inför framtiden. Det är helt enkelt nödvändigt för att ställa om till ett mer klimatvänligt samhälle där fossila råvaror inte alls eller så lite som möjligt används som energikälla. Läs mer…
Sportfiskarna och tidningar som Fisheco ifrågasätter utvecklingen av selektiva redskap och den forskning om selektiva redskap som finns. Det är rimligt med tanke på att de flesta projekt för att utveckla selektiva redskap i fisket inte leder till att redskapen används i kommersiellt fiske. Men samtidigt så används en del av de framtagna selektiva redskapen i stor utsträckning i kommersiellt fiske. Läs mer…