Sveriges största tidning om yrkesfiske
Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…
Omkring 30% av allt danskt fiske sker på brittiskt vatten. Det som främst fiskas på brittiskt vatten är sill, makrill och tobis. Det handlar alltså främst om pelagiskt fiske och industrifiske enligt en rapport från IFRO, Köpenhamns universitet. Totalt var Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara att tillgå för de båtar och företag som fiskar i Danmark men Läs mer…
Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten. De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…
Cornelis Vrolijk som fiskeriföretag startades 1880 i Scheveningen av Frank Volijk. Efter hans död tog sönerna över företaget NV Vischhandel, Reederij en Ijsfabriek Vrolijk med Cornelis Vrolijk i ledningen. Andra världskriget kom att innebär en turbulent tid för företaget. Tre av Läs mer…
I Finland finns ännu inga individuella kvoter eller fiskerättigheter inom det pelagiska fisket. Det är ett av få europeiska länder där det inte införts. Inte heller finns det någon lättillgänglig landningsstatistik (i all fall har jag ingen hittat). Klart är dock Läs mer…
Under tidigt höst bedrivs i Skagerak ett sillfiske för konsumtion. I augusti och september brukar det vara problem med bifångster av gråsej. Problemet uppstår vid fiske på dagen när sillen fångas djupt då det bland blir mycket stora mängder gråsej. Sillfisket på hösten Läs mer…
Denna vinter och den gångna hösten har danska yrkesfiskare och fiskeriföretag med verksamhet i den pelagiska sektorn, dvs fiske på främst sill och makrill, eller med industrifiske, dvs fiske av främst brisling (skarpsill) och tobis, köpt och sålt båtar, beställt nya båtar Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
I Danmark är svenska fiskeriredare och svenskägda fiskebåtar av mycket stor betydelse inom det pelagiska fisket. Av 12 medlemsfartyg i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) ägs 4 stycken eller en tredjedel av svenskägda fiskeriföretag. Den tolfte fiskebåten finns ännu ej upptagen på Läs mer…
För ett år sen fanns det 39 svenska fiskebåtar med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) i det pelagiska fisket i Sverige. Det var en kraftig minskning efter att systemet med TFC infördes. Minskningen av antalet båtar har fortsatt och i Läs mer…
Precis som i alla nordiska länder är det pelagiska fisket i Norge ett lönsamt fiske. I Norge är ägandet av de stora pelagiska fiskebåtarna familjebaserat som i Sverige och Danmark, men företagen är generellt större, har ofta flera båtar och Läs mer…
Med pelagiskt fiske menas fiske efter fisk som inte lever på botten utan mitt i havens vattenmassor. Pelagisk fisk fiskas i huvudsak med snörpvad (ringnot), flyttrål (pelagisk trål) och semipelagisk trål. De viktigaste målarterna är sill, makrill, skarpsill (brisling), taggmakrill, blåvitling Läs mer…
Det finns 39 svenska fiskebåtar med kvoter för pelagisk fisk. 21 av dem fiskar MSC-certifierad nordsjösill. MSC-certifiering innebär att fisken fiskas på ett ekologiskt hållbart sätt. Flertalet av dessa 21 båtar är hemmahörande i Göteborgsområdet, de allra flesta i Fiskebäck och Läs mer…
De största fiskebåtarna i den svenska fiskeflottan hittas inom det pelagiska fisket. Pelagiskt fiske handlar om fiske efter fiskarter som håller sig i mitten av vattenmassorna i haven och inte vid botten. Svenskt pelagiskt fiske är huvudsakligen inriktat på 4 Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Namninsamlingen ”Stoppa supertrålarna i Stockholms skärgård” är baderad på monumenatl okunnighet om det svenska fisket. Bara namnet på insamlingen är heldumt. Det finns inga trålare som fiskar i Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att det är förbjudet. All trålning, Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…