Översyn av fiskeriförvaltningen i Östersjön
Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…
Etikett: ICES
Makthavare i det svenska fisket – forskare
På fler svenska universitet finns det forskning om fiskeri och havsmiljö. Dessutom finns ett antal privata eller statliga institutioner, företag, forskningsinstitut med mera som forskar om fiskerifrågor och havsmiljö ur många aspekter. Läs mer…
Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte
Många människor tror att lobbygrupper som exempelvis Greenpeace, Oceana, Sea Shepherd, WWF och Baltic Waters presenterar sanningar och forskning. Samma missuppfattning finns också när det gäller politiska medlemsföreningar som Naturskyddsföreningen och andra. Men det är en rejäl missuppfattning. Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte. Läs mer…
Värre än det verkar påstår forskare
Värre än det verkar påstår forskare om situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten. Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men i en ny studie påstår forskare vid bland annat SLU Aqua att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Läs mer…
Tobisrådgivningen för Nordsjön 2026
ICES rekommenderar inget fiske alls i tobisområde 3 medan de rekommenderar en kvot på 1 202 ton i område 2 och en kvot på max 95 451 ton i område 1. Det sistnämnda är en ökning jämfört med förra året då det var 72 997 ton. Rådet i område 3 är exakt samma som det var förra året. Rådet i område 2 innebär en kraftig minskning från rådet 2025 som var max 39 159 ton. Läs mer…
Den finska synen på sillen i Bottenhavet
I den pågående debatten om sillen/strömmingen i Östersjön och Bottenhavet i Sverige har Finlands hållning kritiserats kraftigt. Debattörer har antytt att Finland vill utnyttja strömmingen på ett ohållbart sätt. Ett finsk makthavare när det gäller fiskeripolitik, fiskerirådet Risto Lampinen, skrev med anledning av detta en artikel på Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) hemsida Läs mer…
ICES har lanserat onlineverktyg
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…
Institutionaliserat överfiske av makrill
Ett makrillavtal mellan fyra länder kör över EU, belönar överfiske och skapar ojämlik spelplan. Storbritannien, Norge, Färöarna och Island har skrivit ett avtal om makrillfiske som innebär en kvot som är mycket större än ICES rekommendationer. Läs mer…
Fiskekvoter i Västerhavet 2026
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner. Det gäller bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026. Läs mer…
Kraftigt minskad torskkvot i Skagerak och Nordsjön
EU, Norge och Storbritannien har nått en överenskommelse om fiskekvoterna för de fiskbestånd de gemensamt förvaltar i Nordsjön och Skagerak. Det gäller även torskbestånden, där en 44 procent mindre kvot än år 2025 överenskommits. Läs mer…
Kraftig ökning av kräftkvoten
De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
Dagens MSY-mål för hållbart fiske innebär onödigt höga risker
Dagens MSY-mål för hållbart fiske innebär onödigt höga risker. En ny studie visar att den nivå som används som riktvärde för maximalt hållbart fiske ofta innebär större risk än väntat för att fiskbestånden kollapsar. Samtidigt kan nästan lika stora fångster uppnås även med något lägre fisketryck. Men med betydligt lägre risk för bestånden. Läs mer…
SLU Aqua om sillen i Östersjön
Det internationella havsforskningsrådet ICES ger varje år vetenskaplig rådgivning till EU om hur mycket som kan fiskas utan att riskera beståndens långsiktiga hållbarhet. När ICES tar fram sina rekommendationer presenteras flera alternativ. Läs mer…
Forskare riktar kritik mot kvotsättningen i Östersjön
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Ökad kvot för NVG-sill
Den totala kvoten för norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill) kommer att öka med 33 % under 2026 jämfört med i år. Detta efter en överenskommelse som nåddes mellan de så kallade kuststaterna vid samtal i London. Kuststaterna i detta fall är Norge, Färöarna, Island, Ryssland och Storbritannien. Läs mer…
Problematisk rådgivning om makrill
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Torsken i svenska vatten
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har precis kommit med ett råd om torsken i Nordsjön och Skagerak. Det anses bestå av tre åtskilda lekbestånd, ett sydligt bestånd, ett nordvästligt bestånd och ett bestånd på Vikingbanken. Läs mer…
EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2026
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
MSY är ett problematiskt mått
När Internationella Havsforskningsrådet (ICES) utifrån beståndsbedömningar gör en rekommendation av hur mycket fisk av en art som får fångas använder de sig av ett mått som heter maximatl hållbart uttag (MSY). Det är ett mått som kritiserats i många år för att det leder till ett uttag som alltid ligger precis runt gränsen för vad som är hållbart. Läs mer…
Eftersläpning i de vetenskapliga råden
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…