Sveriges största tidning om yrkesfiske
FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen. Läs mer…
GE 49 Arcadia byggdes 1974 som snörpvadsbåt (ringnotsbåt) för G & D West Ltd i Banff som BF 212 Courage. Rejält ombyggd och förlängd med nästan 4 meter år 1977. Ombyggd till häcktrålare. Bar mellan 1996 och 1998 namnet Fairy. Som nybyggd var bruttotonnaget var 150 ton, längden, 33,53 m och bredden 7,31 m. Motorn Lister Blackstone 4SA 6cyl diesel. Läs mer…
GG 229 Clipperton är en stor pelagisk trålare med hemmahamn på Donsö. Trålaren byggdes på Karstensens Skibsværft A/S och var färdig 2018. Skrovet byggdes på Nauta i Gdynia. Köpare av fiskebåtan var B-C Pelagic AB som ägs av Bristol Fiske AB (fam. Jansson) och AB Clipperton (fam. Backman). Läs mer…
GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket. Läs mer…
Baltic Waters är oärliga i rapport om Östersjöfisket. De påstår att det nuvarande förvaltningssyetemet gynnat det storskaliga fisket I Östersjön med följande skrivningar Läs mer…
I den pågående debatten om sillen/strömmingen i Östersjön och Bottenhavet i Sverige har Finlands hållning kritiserats kraftigt. Debattörer har antytt att Finland vill utnyttja strömmingen på ett ohållbart sätt. Ett finsk makthavare när det gäller fiskeripolitik, fiskerirådet Risto Lampinen, skrev med anledning av detta en artikel på Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) hemsida Läs mer…
Det är i det stora hela mycket få stora fiskebåtar som fiskar i Östersjön. De har svensk, finsk, dansk, tysk, polsk, estnisk och litauisk flagg. Det är vanligt att de ägs av svenska eller estniska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare äger många danska båtar och estniska fiskeriföretag äger många finska fiskebåtar. Läs mer…
Med anledning av en doktorsavhandling om fisket i världen och hur kollektivt agerande kan användas för att minska överfiske föreslår Stockhom Resilicence Centre en del saker vad det gälller fisket i Östersjön. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas för 2026. Fördelningen, som bygger på EU:s beslut om Sveriges fiskekvoter, gäller kust- och regionalkvoter och anger hur fisket får bedrivas under 2026. Läs mer…
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…
Läser en artikel om det kustnära fisket I Göteborgs-Posten. Min farfar är en av de sista fiskargubbarna är rubriken. Vacker att läsa men med en del felaktigheter och missuppfattningar. Skriven av ett barnbarn till en fritidsfiskare som en gång i tiden varit yrkesfiskare. Förmodligen har den gamle mannen kvar sin yrkesfiskelicens trots sin avsevärda ålder på 93 år. Läs mer…
Ingen ljusning för den vilda laxen enligt vad som frmakommer av Årets laxrapport 2025. Den visar förvisso på en ökad uppvandring av fisk i flera älvar jämfört med de senaste två åren men det finns en dyster förklaring Läs mer…
HaV föreslår borttagning av indragningsområden i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. I Skagerak och Kattegatt föreslår de inga förändringar. Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
Anna-Lena Laurén är en bra journalist som har skrivit mycket intressant om Ryssland och rysk politik. Hon är finlandsvensk och som många finlandsvenskar från landsbygden har hon en personlig erfarenhet av strömmingsfiske. Men när hon skriver om strömmingsfiske blir det rätt så länge det handlar om det lilla men fel så fort det handlar om det stora. Läs mer…
Östersjön är inte bara en unik naturmiljö, utan också en värdefull livsmiljö. I projektet ”marEEchange” undersöks hur hur yrkesfiskare och sportfiskare värderar Östersjöns natur och hur det påverkar fiskevanorna. De vill veta vad fiskare tycker om nuvarande regelverk och förvaltning för fritids- och yrkesfiske i Östersjön. Läs mer…
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Läs mer…
Det internationella havsforskningsrådet ICES ger varje år vetenskaplig rådgivning till EU om hur mycket som kan fiskas utan att riskera beståndens långsiktiga hållbarhet. När ICES tar fram sina rekommendationer presenteras flera alternativ. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…