Danska landningar av brisling 2018 – båtar och företag

Danskt fiske av skarpsill (brisling) bedrivs främst i Nordsjön men även i Östersjön och Skagerak, Fisket bedrivs i stort sett uteslutande för fiskmjölsindustrin och brukar i Danmark kallas industrifiske, i Sverige oftast skrapfiske. Jag använder generellt beteckningen industrifiske då det Läs mer…

Advertisements

Danska landningar av makrill 2018 – båtar och företag

Makrill är en viktig målart i det pelagiska danska fisket. Fisket bedrivs i Nordatlanten och Nordsjön, till mycket stor del på brittiskt vatten. Något som också gäller övriga arter i det pelagiska fisket som sill, skarpsill (brisling), tobis, blåvitling, vitlinglyra Läs mer…

Danska landningar av sill 2018 – båtar och företag

Danska fiskebåtar fiskar sill i Nordatlanten, Nordsjön, Limfjorden, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Limfjorden har ingen egen kvot utan det är en del av nordsjökvoten men kvotfördelning och landningar redovisas separat av danska myndigheter. I Östersjön finns det två kvoter, för Läs mer…

Marina skyddsområden ofta felplacerade och onödigt stora

En studie från 2018 pekar på att marina skyddsområden ofta missar unika ekosystem och påverkar fisket mer än nödvändigt. Marina skyddsområden eller Marine Protected Areas (MPA) är något som ofta används för att skydda känsliga marina miljöer. Motiveringarna för att Läs mer…

Miljövänligt fiske – flyttrålsfiske

En trål är i grunden ett påsformat nätredskap som dras efter båten, beroende vilken art som fiskas och om det är en flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål eller bottentrål är de olika utformade. Från trålaren (båten) går vajrar ner mot trålen. Läs mer…

Miljövänligt fiske – snörpvadsfiske

Snörpvaden består av ett nät som kan vara upp till 2000 meter långt och upp till 200 meter djupt. Dess överteln (överkant) är försedd med flöten av kork eller liknande material, medan dess underteln (underkant) är försedd med tyngder, som kan bestå av bly. Snörpvaden Läs mer…

Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt

Att äta den lilla silliknande fisken skarpsill är bra. Det är nyttigt, miljövänligt och bra för klimatet. Skarpsill är i princip lika nyttigt som sill men äts i allmänhet på andra sätt. Det är inte så att vi inte äter Läs mer…

Den oärlige Conrad Stralka

Conrad Stralka är företrädare för lobby- och lögnorganisationen BalticSea2020. Regelbundet för han fram oärliga, felaktiga och rent lögnaktiga påståenden i media. Nu senats i en artikel i UNT om Östersjön och trålning. Att en mycket liten del av svensk hav Läs mer…

I större delen av Sveriges hav trålas det inte med bottentrål

Ett svenskt trålfiskeförbud i Östersjön skulle slå ut i stort sett allt kvarvarande yrkesfiske. Inget skulle blir kvar. Men det skulle ändå inte på något sätt rädda torskbeståndet. Däremot skulle det slå ut det det mesta miljövänliga fisket liksom huvuddelen Läs mer…

Chalmersforskare vilseleder om Måseskär och fiske

Chalmersforskaren, tillika utredaren på Havs- och vattenmyndigheten, Fredrik Lindgren, uttalar sig i GP om de sänkta fartygen med kemiska stridsmedel utanför Måseskär. Han menar att fiske borde förbjudas i området och framställer det som att fiske är mycket vanligt där. Läs mer…

Existerande fiskefria områden i Sverige

De fiskefria områden i Sverige är mer omfattande än vad debatten i allmänhet tyder på. Diskussionen handlar i stort sett enbart om naturreservat, Natura-2000 områden och nationalparker. Sådana som kallas Marina skyddsområden (MPA) när de ligger i havet. Större delen Läs mer…

Dumheter från miljöorganisationen Oceana om hållbart fiske

Miljöorganisationen Oceana påstår att det nordeuropeiska fisket skulle kunna öka om det fiskades enligt MSY. När det gäller svenskt fiske är det ju bara dumheter. Allt svenskt fiske sker under eller på MSY. De vetenskapliga råden för kvoter sätts utifrån Läs mer…

Seglande drönare kartlägger Kattegatts fiskbestånd

Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet Läs mer…

Ingen nyhet att det finns lokala lekbestånd av torsk i Bohusläns fjordar

Resultat från nya undersökningar visar att lokala torskbestånd fortfarande finns kvar vid Bohuskusten. Dessa små bestånd kan antingen vara resultatet av kolonisering eller att de tidigare lekbestånden inte helt försvunnit. Detta är dock egentligen ingen nyhet. I såväl Havstensfjorden som Läs mer…

Rädda Östersjötorskens felaktigheter om fisket i skyddsområden

Rädda Östersjötorsken är en kampanj som gjort sig känd för sina ständiga lögner och felaktigheter. Nu sprider de lögner om fiske i marina skyddsområden samt om Havs- och vattenmyndigheten: Nu visar det sig att ansvariga myndigheter, däribland Havs- och vattenmyndigheten Läs mer…

Naturskyddsföreningen och WWF ljuger om olovlig trålning

I en debattartikel i GP skriven av Karin Lexén, Naturskyddsföreningen och Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF påstå det att det förekommit 100 fall av olovlig trålning i de marina skyddsområdena Kosterhavets nationalpark, Väderöfjorden och Bratten i Skagerak. Påståendet är en lögn. Läs mer…

Henning Kjeldsens nya båt ut på fiske

Henning Kjeldsens företag Gitte Henning A/S har fått en ny fiskebåt levererad. L 349 Birgitte. Design har Vestværftet i Hvide Sande stått för, skrovet har byggts i Polen men båten har blivit färdigutrustad vid Kynde & Toft i Thyborøn som Läs mer…

FN-konvention pekar ut viktiga naturområden i Östersjön och Kattegatt

Nio områden i Östersjön och Kattegatt pekas ut som särskilt viktiga av FN-konventionen för biologisk mångfald, The Convention on Biological Diversity (CBD) vid partsmötet i Sharm el Sheikh i Egypten. Det rör sig bland annat om Norra Bottenviken, Kvarken, Ålands Läs mer…

Märkliga påståenden om sälar och fiske i HaV:s analys om tillståndet i havet

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är klara med sin bedömning av hur den svenska havsmiljön mår, en del i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv. Bedömningen bygger på miljödata från åren 2011-2016 om bland annat övergödning, farliga ämnen, fisk och skaldjur Läs mer…