Sveriges största tidning om yrkesfiske
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
När det gäller de stora pelagiska fiskebåtarna befinner sig några i Bottenhavet och nån enstaka i Östersjön. Flera svenskflaggade ligger dock still. Flera av de danskflaggade befinner sig i Nordsjön utanför den nederländska kusten. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
Den danska havsplanen eller havplanen som det heter på danska har inga områden som anses viktiga för fisket markerade på de kartor som presenteras. Cirka 60% av allt havsområde är uppdelat mellan naturskyddsområden och områden för energiutvinning. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsen avslutade behandlingen av ansökningar om ersättning för förlust av kvotvärde i juli. Beslutet offentliggjordes den 19 juli. Ersättningen betalas ut till aktiva yrkesfiskare och yrkesfiskeföretag för deras förluster orsakade av minskningen av individuella fiskerättigheter till följd av handelsavtalet med Storbritannien på grund av Brexit. Läs mer…
Norge och EU har kommit överens om en maxkvot för räkor i Nordsjön och Skagerak. 6 076 ton för perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det är en kraftig minskning om än inte lika kraftig som vad ICES rekommenderade. Det rekommenderade en totalkvot på 5 125 ton. Läs mer…
Flera nederländska bomtrålare misstänks ha landat annat än fisk till de väntande lastbilarna som tar de nederländska fångsterna vidare till Nederländerna. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
NK-122 Börkur är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt på Island som ägs av Síldarvinnslan hf. Huvudägare i Síldarvinnslan hf är det stora fiskeriföretaget Samherji hf. Bruttotonnaget för NK-122 Börkur är 4 139 ton med en längd på 88 meter och en bredd på 16,6 meter. Hemmahamn är Neskaupstaður. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
En fiskebåt byggd på Myklebust Verft AS/Kleven Verft i Norge med ett skrov från Crist Shipyard i Polen. Konstruerad och designad av Salt Ship Design. Levererad 2018 som S 349 Gitte Henning till Gitte Henning A/S i Danmark som ägs av Henning Kjeldsen. Läs mer…