Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ursprunget till Rörö-företaget Astrid Fiske AB står att finna på Hyppeln. Så tänker de flesta. Men de äldsta belagda fiskarna bland familjens förfäder återfinns på Rörö. På Hyppeln ska det ha funnits en gård redan på 1500-talet. Under 1700-talet sillperiod Läs mer…
Tidningen Filter har publicerat ett reportage om laxodlingar och de miljöproblem som finns med dessa. Exempelvis lokal övergödning, användningen av gifter för att döda laxlus med mera. Tyvärr innehåller artikel också en mängd lögner och falska påståenden. Framförallt om fisket. Mårten Läs mer…
Sen mycket lång tid tillbaka har svenska fiskebåtar haft en livscykel som börjat med att de som nya använts av svenska fiskare från Bohuslän och Göteborg för att sen sakta men säkert säljas söderut och österut. Från Göteborg och Bohuslän Läs mer…
En hård brexit innebär bl.a. att danska och svenska yrkesfiskare inte får lova att fiska i brittiska vatten i Nordsjön och Nordatlanten. Pelagiska danska yrkesfiskare fångar huvuddelen av fisken i Brittiska vatten i Nordsjön men också i Nordatlanten. För svenska Läs mer…
Danskt fiske av skarpsill (brisling) bedrivs främst i Nordsjön men även i Östersjön och Skagerak, Fisket bedrivs i stort sett uteslutande för fiskmjölsindustrin och brukar i Danmark kallas industrifiske, i Sverige oftast skrapfiske. Jag använder generellt beteckningen industrifiske då det Läs mer…
2018 innebar att en magisk gräns passerades i Thyborøns hamn. För första gången i hamnens mer än 100 års historia har värdet av den fisk som landats i Thyborøn hamnat på över en miljard kronor. Det tidigare rekordet för landningsvärdet Läs mer…
2018 var ett nytt rekordår när det gäller värdet av landad fisk i Skagens hamn. Totalt landades fisk till ett värde av 1 019 000 000 kronor (1,019 miljarder). Skagen är därmed fortfarande Danmarks största fiskehamn, mätt både i kvantitet Läs mer…
En lista på Sverige mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtar är till sto del en lista på Sveriges största fiskebåtar. Detta då det mest klimat- och miljövänliga fisket bedrivs med flyttrål och snörpvad efter sill, makrill och skarpsill samt är storskaligt. Läs mer…
En trål är i grunden ett påsformat nätredskap som dras efter båten, beroende vilken art som fiskas och om det är en flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål eller bottentrål är de olika utformade. Från trålaren (båten) går vajrar ner mot trålen. Läs mer…
Snörpvaden består av ett nät som kan vara upp till 2000 meter långt och upp till 200 meter djupt. Dess överteln (överkant) är försedd med flöten av kork eller liknande material, medan dess underteln (underkant) är försedd med tyngder, som kan bestå av bly. Snörpvaden Läs mer…
Att äta den lilla silliknande fisken skarpsill är bra. Det är nyttigt, miljövänligt och bra för klimatet. Skarpsill är i princip lika nyttigt som sill men äts i allmänhet på andra sätt. Det är inte så att vi inte äter Läs mer…
Det viktigaste svenska fisket är det pelagiska fisket av sill och skarpsill. Sill/strömming är den ekonomiskt viktigaste arten och utgjorde 28 procent av det totala landningsvärdet 2013 – 2015, följd av havskräfta (14 procent), skarpsill (12 procent), nordhavsräka (11 procent) torsk Läs mer…
De två svenska yrkesfiskarna Christer Jansson och Lennart Jansson som äger företaget Christer & Lennart Fiskeri AB samt dess danska systerföretag Christer og Lennart Fiskeri A/S har nominerats till årets fiskare i Danmark. Både Christer och Lennart Jansson är bosatta Läs mer…
I Simrishamnsområdet finns två kvarvarande större silltrålare. Det är SIN 50 Laguna och SIN 602 Courage. De ligger när de inte fiskar i Simrishamn, men deras hemmahamn är Skillinge. En hamn där de inte kan komma in. De två trålarna Läs mer…
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
Sara Hornborg är forskare på RISE och sysslar med forskning med livsmedel och livsmedelsförsörjning, varav fiske är en del. Hon är också en av de som enligt programmet ska tala på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn i år. I augusti i Läs mer…
Tidigare i år, i juni, fick finska och lettiska fiskare MSC-certifiering för sitt fiske av sill och skarpsill (brisling) i Östersjön. Nu vill också andra fiskare ha MSC-certifiering och därför har danska, svenska, tyska och estniska fiskare påbörjat en process Läs mer…
Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…
Idag har fem stycken representanter för det storskaliga pelagiska yrkesfisket i Fiskebäck skrivit en debattartikel i GP om det dåliga intresse för fiskerinäringen som finns bland Göteborgs politiker. Det finns idag i praktiken ingen hamn i Göteborg där de stora Läs mer…
I Danmark ska det införas nya kvotregler. De kommer att medför att vissa så kallade kvotkungar måste sälja fiskerättigheter. Åter andra måste göra sig av med kvotbåtar. När det gäller att sälja fiskerättigheter finns det ett par olika anledningar till Läs mer…