Både ökning och minskning för kvoterna i Östersjön

ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, Läs mer…

Första Östersjöfisket av skarpsill MSC-certifierat

Ett lettiskt fiske av skarpsill är nu MSC-certifierat. Beståndet mår bra och bifångsten av andra arter är minimal visar granskningen. Tidigare har avsaknad av en förvaltningsplan på EU-nivå för Östersjöns skarpsillfiske satt käppar i hjulet för certifiering, men nu finns Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2017

Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…

En kommentar till WWF:s fiskguide och dess felaktigheter

WWF:s fiskguide finns i år som en separat webbsajt och verkar inte finnas som tryckt produkt. Den verkar innehålla färre sakfel än vad den tidigare gjort men en del märkligheter och småfel innehåller den. Exempelvis så anses blåfenad tonfisk i Läs mer…

Den norska fiskeriförvaltningen i Skagerak fungerar inte

Skarpsillen vid kusten är hotad, läget för kusttorsken är dålig och  det finns inte tillräcklig kunskap om konsekvenserna av den stora ökningen i fisket av läppfisk. Den norska riksrevisionen riktar i en rapport skarp kritik mot fiskeriförvaltningen i södra Norge, dvs i Skagerak och delar av Nordsjön. Ett Läs mer…

Färöiska fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2017

Det pelagiska fisket på Färöarna handlar främst om fiske av blåvitling (svartkjaftur, kolmule), makrill och NVG-sill (atlantoskandsk sill, nordhavssill) för konsumtion, men också om fiske av blåvitling för industriändamål, dvs tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Färöiska fiskebåtar har också mindre mängder nordsjösill, Läs mer…

Themis Fiskeri – Sveriges näst största fiskeriföretag

Themis Fiskeri har sin fiskeriverksamhet i Danmark och i företaget Themis Fiskeri A/S som är huvudägare i det partrederi som äger S 144 Themis med 70% av andelarna. Övriga andelar ägs av AR Fiskeri ApS, EA Fiskeri ApS och SH Läs mer…

Svenskarna i det danska pelagiska fisket – fiskerättigheter 2017

Svenskägda fiskebåtar och fiskeriföretag har stor betydelse i det pelagiska fisket i Danmark. Framförallt gäller det för industrifisk (foderfisk) och sill. För industrifisken gäller att svenskarna har stor betydelse när det gäller fisket av brisling (skarpsill) och tobis, men även Läs mer…

Veckans båt – VK 190 Scanö

VK 190 Scanö är en fiskebåt med hemmahamn i Händelöp utanför Västervik. Det är en båt som fiskar pelagiskt med flyttrål efter sill och skarpsill i Östersjön, främst i farvattnen mellan Västerviks skärgård, Öland och Gotland. Båten ingår i det Läs mer…

Astrid Fiske – ägarförhållanden

Astrid Fiske AB är en svensk fiskerikoncern som ägs av familjen Johansson på Rörö. Företagets största verksamhet finns i Danmark där pelagiskt fiske bedrivs med två stora båtar, E 532 Rockall och S 264 Astrid i dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S. Därför Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2017

Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…

MSC-certifierat industrifiske

Det danska fisket av tobis, skarpsill (brisling) och vitlinglyra (sperling) i Nordsjön har fått MSC-certifiering lagom till årets tobissäsong som startar den 1 april. Riktigt vad meningen är med att ha MSC-märkning för industrifisket är begriper jag inte. Det ger ju Läs mer…

Litauens största fiskebåtar 2017

Litauen har i förhållande till landets storlek en av de tonnagemässigt största fjärrfiskeflottorna i Europa men en lång rad fiskebåtar som fiskar utanför Västafrika och Sydafrika samt i Nordatlanten. Anledningen till den stora fjärrfiskeflottan är att det nederländska storföretaget Parlevliet & Läs mer…

Lettlands största fiskebåtar 2017

Precis som när det gäller Estland så består den lettiska flottan av två delar. En med stora båtar som fiskar i avlägsna fiskevatten som Västafrika och Nordatlanten och en del med mindre båtar som fiskar i Östersjön. Det största företaget Läs mer…

Finlands största fiskebåtar 2017

Jag har äntligen hittat en vettigt källa till information om många EU-länders fiskeflotta. Nämligen EU:s skeppsregister. Tidigare har jag haft svårt att hitta all existerande fiskebåtar i flera av länderna. Finland liksom de baltiska länderna samt Polen och Tyskland har Läs mer…

Veckans båt – HL 13 Vilja

HL 13 Vilja av Enånger är en fiskebåt med en längd på nästan 16 meter, ett bruttotonnage på 38 bruttoton med en motor på 268 kW. Byggd i stål år 1988 av Firma Olssons stålbåtar i Edsvalla som SN 18 Läs mer…

Hur är det med den pelagiska kustkvoten?

I riksdagens utvärdering av det pelagiska systemet konstateras att införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket inte påverkat det småskaliga kustnära fisket alls. En anledning till detta är att det infördes en särskild kustkvot för pelagisk fisk när systemet Läs mer…

Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Den svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning mellan pelagiskt och demersalt fiske som förstärkts av det pelagiska systemet Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Danska landningar av brisling 2016 – viktigaste industrifisken

Den viktigaste industrifisken i Danmark under 2016 var brisling, eller skarpsill som det heter på svenska. Detta på grund av att fisket på den art som normalt är viktigast, tobis, helt uteblev under 2016. Fisket av skarpsill är lite av svensk Läs mer…