Sveriges största tidning om yrkesfiske
GG 1025 Sylvia som är byggd 1982 i plast är bara 8,5 meter lång. Det gör båten till en av Sveriges minsta trålare, helt säkert den minsta på västkusten och troligen den minsta i hela landet. Eventuellt finns det nån lika Läs mer…
Det är i svenskt fiske vanligare att kvoterna inte utnyttjas fullt ut än att det fiskas mer än den vetenskapliga rådgivningen. Låt oss kalla det dåliga kvotutnyttjandet för underfiske. Till stor del beror underfisket på dåligt utformade förvaltningsregler, framförallt de Läs mer…
Från och med 1 januari 2017 införs ett nytt sätt att fördela fiskemöjligheter för bland annat torskfiske i Östersjön och fiske efter vitfisk, havskräfta och nordhavsräka i Västerhavet. Istället för dagens system med ransoner och effortbegränsningar så kommer cirka 250 Läs mer…
SLU Aqua har undersökt effekterna av fiskeförbud i 5 områden i Sverige. De menar att det fungerar. Men det finns allvarliga problem med rapporten och forskningen och deras slutsatser i två fall är klart tveksamma. Låt oss börja med Kattegatt där Läs mer…
Enligt många danska fiskare så ödelägger nederländska bomtrålare vissa områden i Skagerak. Dessutom anser en del danska fiskare att nederländska bomtrålare fiskar mer rödspätta än de har kvoter för. Detta baserar de på att de året runt kan se nederländska bomtrålare Läs mer…
Fiskeriavtalet mellan Norge och EU om gemensamma fiskbestånd i Skagerak och Nordsjön omfattar en lång rad arter av vilka de viktigaste är sill, sej, kolja, rödspätta, vitling och torsk har i år skrivits på i mycket god tid innan år Läs mer…
Vid ett seminarium/konferens om kustfiskens återkomst, eller snarare brist på återkomst, i Stenungsund lades en mängd fakta fram som tyder på att flera olika saker ligger bakom problemen att återskapa nya torskbestånd i i kustfjordarna, specifikt 8-fjordarområdet trots fiskeförbud med Läs mer…
Vissa svenska kvoter av fisk har inte fiskats upp utan bara utnyttjats till viss del. Det gäller bland annat kräfta i Skagerak och Kattegatt, kolja och rödspätta i Skagerak, Kattegatt och Östersjön samt torsk i Östersjön. I Skagerak och Kattegatt Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har till slut föreslagit ett nytt system för att fördela fiskerättigheter för bland annat torskfiske i Östersjön och fiske efter vitfisk, havskräfta och räka i Västerhavet. Syftet är att bland annat minska utkast av fisk och att Läs mer…
SG 21 Sillesund är något så ovanligt som en svensk backebåt, men eftersom den finns i Hällevik i Blekinge kommer jag att skriva långrevsbåt då det är så som redskapet benämns på sydkusten och östkusten. Långrev är en lång lina som har Läs mer…
EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär kraftigt minskade kvoter för yrkesfisket efter torsk i Östersjön. För fritidsfisket införs en fångstbegränsning för fångst av Läs mer…
GG 201 Bravik är en nästan 28 meter lång båt på 225 bruttoton och med en motor på 810 kW. Hemmahamn är Styrsö men den hamn båten utgår från vid fiske är i allmänhet Hanstholm på Jyllands västkust. Bravik byggdes 1983-1984 Läs mer…
Osämja bland yrkesfiskarna och övertro på selektiva redskap är några av de saker som gör det svårt att få fram ett nytt effektivt förvaltningssystem för det demersala fisket i Sverige. Andra saker är överetablering, dvs det finns för många fiskare Läs mer…
På hemsidan för Sveriges Fiskares Producentorgansiation (SFPO) har de publicerat en lista på kvoter som inte utnyttjas eller utnyttjas väldigt dåligt. SFPO hävdar i inlägget att det beror på underkapacitet i fisket. Så är det inte. Det finns en konstaterad Läs mer…
EU-kommissionen har presenterat sitt förslag om kvoterna i Östersjön för 2017. Hänsyn har tagits till landningskyldighet och den nya förvaltningsplanen. Kommissionen har undvikit att bestämma kvoter för torsk då de vill ha mer information. Det är torsken och torskkvoterna som Läs mer…
Fiskebåt av stål byggd 1989 på Syvertsen Mek. Verksted i Herre, Norge, som GG 111 Arizona med Önnered som hemmahamn. Såld 1998 som LL 349 Hasselön och vidare samma år som LL 857 Kairo med Smögen som hemmahamn i bägge Läs mer…
Landningsskyldigheten kombinerat med mycket små torskkvoter innebär problem för yrkesfisket. Det är därför bra om det går att sortera plattfisk från rundfisk vid trålning. Försök har därför gjorts med en ristförsedd trål med två påsar och möjlighet att släppa fisken Läs mer…
En film av Havforskningsinstituttet. Läs även andra bloggares åsikter om Snurrevad, Havforskningsinstituttet, Rödspätta, Torsk, Demersalt fiske, Norge
När det gäller plattfisk så är det i huvudsak andra båtar än de som fiskar torskfiskar som landar större mängder. Det är i huvudsak båtar som fiskar med skotsk snurrevad (fly-shooter), trålare eller bomtrålare. En del båtar återfinns dock också Läs mer…
GG 181 Västerland byggdes på Ö-varvet på Öckerö och var färdig år 2010. Skrovet bygges på Vestværftet i Hvide Sande i Danmark, men båten färdigställdes på Öckerö. Köpare var Västerland AB som ägs av bröderna Kjell Douglas och Håkan Samuel Läs mer…