Sveriges största tidning om yrkesfiske
SVT:s propaganda. Varför målar SVT upp en osann bild av svenskt trålfiske? SVT har ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst. Men gör de verkligen det? När det gäller fisket, återkommer gång på gång en snedvriden bild av svenskt fiske som ett stort miljöproblem. Läs mer…
Fishecos Jan Ohlsson är upprörd. Jan Ohlsson som är redaktör för nättidningen Fisheco är antagligen Sveriges främste expert på att ha dålig koll. Han skriver ofta om yrkesfiske och fiskbestånd men hittills har jag nog inte sett ha honom ha rätt en endaste gång. Läs mer…
Danska landningar av räkor 2023. Nordhavsräkor fiskas i stora delar av Nordatlanten. Danskt räkfiske bedrivs dels i Nordatlanten och dels i Skagerak. I Nordatlanten fiskar R 38 Ocean Tiger som ägs av Kristian Barslund Jensen till 70% och av franska Comapeche SA. Läs mer…
De båtar som landar mest torsk är båtar som fokuserar på fiskfiske. Svenska landningar av torsk domineras av två dedicerade fisktrålare. En del av de som landar mest fiskar också räka (ex. GG 73 Ingun, GG 411 Orion, LL 110 Klingerö)) och/eller kräfta (ex. LL 91 Kristina, GG 39 Rossö, LL 110 Klingerö, GG 32 Tristan och GG 840 Svanen). Läs mer…
Torsk fiskas idag huvudsakligen i Nordsjön och Skagerka. Fisket i Kattegatt och Östersjön är försumbart. De båtar som fiskar mest i Nordsjön är i allmänhet inte samma båtar som fiskar mest i Skagerak. De flesta torskfiskebåtarna hör hemma i Thyborøn och Hanstholm Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
Världsnaturfonden (WWF) har gett sill och torsk från Östersjön rött ljus i sin senaste fiskguide. Det är en åtgärd som helt saknar betydelse. I princip ingen äter sill/strömming och torsk från Östersjön. Torsk fiskas i stort sett inte alls förutom i ytterst begränsade mängder i Skåne. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla större pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Det kustnära pelagiska fisket på Västkusten handlar framförallt om makrillfiske men även om sill och skarpsill. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Regeringen har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att föreslå utformningen av ett system med överlåtbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) i fisket efter bottenlevande arter. Uppdraget ska redovisas senast 1 april 2024. Läs mer…
Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…
Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…
För att rädda det kollapsade beståndet av torsk inrättade Sverige och Danmark år 2009 skyddszoner och ett område med fiskeförbud i Kattegatt. Arter som havskräfta, bergskädda och piggvar har sedan dess ökat i det fiskefria området, men för torsken syns ingen förbättring. Läs mer…
Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…
Torsk (Gadus morhua) är en fiskart i familjen torskfiskar som förekommer längs med kusterna i norra Atlanten, från Nordamerikas östkust och vattnen utanför södra Grönland och kring Island till vattnen kring Brittiska öarna, norra Frankrike och Nordsjön. Läs mer…
Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Läs mer…