Sveriges största tidning om yrkesfiske
Traditonellt är fisket i Skåne inriktat på sill, torsk och ål. Ål fiskas i ett småskaligt fiske både i Öresund och på Skånes ostkust, sill fiskas småskaligt med garn i Öresund och storskaligt med trålare i Östersjön medan torsk traditionellt fiskas med trålare i Östersjön och i ett småskaligt fiske med garn i Öresund. Läs mer…
Vid ett besök i Simrishamn denna sommar kunde jag konstatera att antalet fiskebåtar i hamnen minskat märkbart jämfört med läget vid tidigare besök. Där fanns 4 silltrålare varav ingen hade Simrishamn som hemmahamn. Läs mer…
Under sommaren besökte jag fiskeläget Borstahusen i Landskronas utkant. Det var en gång i tiden ett mycket stort fiskeläge men idag finns det inte så många båtar där. De som låg i hamnen var dels båtar med hemmahamn i Borstahusen, dels båtar från Ven eller kanske ska jag skriva Hven för så stavar yrkesfiskarna öns namn på sina båtar. Läs mer…
Vingaskär Fiskeri AB är hemmahörande på Styrsö utanför Göteborg och ägs av Mats Johansson. Bolaget äger trålarna GG 201 Bravik på 225 bruttoton, LL 207 Nautic på på 196 bruttoton och SIN 59 Kungsö på 39 bruttoton. Läs mer…
Agrifood har gjort undersökningar kring vilken betydelse yrkesfisket har för turismen. Dels en generell undersökning, dels en undersökning i Skillinge och Träslövsläges hamnar. Läs mer…
Den storskaliga pelagiska fiskeflottan med svenska fiskeriföretag som ägare har juluppehåll och i Göteborgs frihamn ligger de ganska nya GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland, den äldre GG 203 Ginneton, GG 206 Ahlma som tidigare varit SO 734 Aine och S 205 Ceton som tidigare varit S 364 Rockall. Läs mer…
I slutet av denna månad, november, kommer konferensen Östersjöfiske 2020 i Simrishamn att hållas för sista gången. I de första utskicken aviserades att årets konferens skulle handla om hur det gått under tiden konferensen pågått. Så mycket sådant tycks det Läs mer…
Många stora svenska pelagiska fiskeriföretag har idag fiskerättigheter i andra länder än Sverige. Några få har bara fiskerättigheter i Sverige, några få bara i Danmark medan ett också har fiskerättigheter i Finland och två bara har fiskerättigheter i Tyskland. Ytterligare Läs mer…
Fiskekommunerna är ett samarbetsorgan kring fisket mellan ett antal västkustkommuner. I ett remissvar på ett förslag till ny nationell strategi som Jordbruksverket i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen ska ta fram till 2021 vill de bland Läs mer…
Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…
Vad ska vi ha svenskt yrkesfiske till? Det är en av huvudfrågorna vid den sista Östersjöfiske 2020-konferensen som är tänkt att äga rum både fysiskt och digitalt den 19-20 november på Marint Centrum i Simrishamn. Konferensen planerar at lyfta fram Läs mer…
Det pelagiska fisket i Sverige är det klart lönsammaste fisket med viss konkurrens från siklöjefisket. Det finns ungefär 40 fiskeriföretag som huvudsakligen ägnar sig åt pelagiskt fiske, en del på kustkvoten, en del främst på regionalkvoten i Östersjön och andra Läs mer…
Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…
De svenska kvoterna av pelagisk fisk fördelas genom så kallade individuella överförbara fiskerrättigheter (TFC). Dessa går att handla med, låna ut, hyra ut, hyra, låna in, köpa och sälja, allt detta såväl tillfälligt som permanent. Det finns dock gränser för Läs mer…
I Östersjön och Öresund har det viktigaste kustnära fisket tillsammans med sill och strömmingsfisket varit torskfiske. Fisket sker med garn (nät, skötar). Även abborre, gös, gädda, ål och skrubba (flundra) är viktiga, ål främst i Skåne, skrubba och rödspätta i Läs mer…
De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…
Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…
Den andra dagen på konferensen Östersjöfiske 2020 i Simrishamn präglades av politiker utan kunskap om fiske vilket jag redan delvis kommenterat i en artikel om torskfiskestopp och sillfiskestopp. Men dagen innehöll lite mer. Det var ett tal av Jakob Granit Läs mer…