Sveriges största tidning om yrkesfiske
Tobis, sperling (vitlinglyra) och kolmule (blåvitling) är tillsammans med trynfisk (havgalt), hästmakrill (taggmakrill) och skarpsill (brisling) arter som huvudsakligen fiskas för användning i fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…
De flesta stora pelagiska båtar fiskar för närvarande skarpsill i Östersjön. De stora båtarna bedriver numera inget riktat fiske av sill. Nån enstaka fiskar sill (strömming) i Bottenhavet och flera stycken ägnar sig åt sillfiske eller makrillfiske i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Många större svenskägda pelagiska trålare befinner sig i Östersjön öster om Gotland och väster om Ösel i Östersjön. Det är GG 206 Ahlma, GG 207 Torland, GG 229 Clipperton, S 205 Ceton och S 464 Stella Nova. Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
När det gäller de stora pelagiska fiskebåtarna befinner sig några i Bottenhavet och nån enstaka i Östersjön. Flera svenskflaggade ligger dock still. Flera av de danskflaggade befinner sig i Nordsjön utanför den nederländska kusten. Läs mer…
De allra flesta svenska fiskeriföretag är aktiebolag. En del är enskilda firmor och några stycken är handelsbolag eller kommanditbolag. De flesta fiskeriföretag är ensamföretag som har fiskebåtar som sköt av en enda personer. Läs mer…
En stor del av de stora pelagiska fiskebåtarna ligger för närvarande i hamn. Några kanske landar och en del ligger nog still för närvarande och väntar på att förhållanden i Östersjön ska bli gynnsamma för att de ska kunna bedriva Läs mer…
I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…
När överförbara fiskerättigheter införs i det demersala svenska fisket kommer många båtar och företag att försvinna. I första hand kommer kvotbåtarna i räkfisket försvinna men även båtar som ägs av pensionärer kommer att försvinna. Läs mer…
Just nu befinner sig de flesta stora pelagiska trålare i Nordsjön. Några befinner sig i hamn för att landa och andra är kvar i hamn av andra skäl. De som är rena kvotbåtar som GG 204 Tor-ön och GG 850 Odeskär ligger förstås i hamn. GG 778 Lövön håller på att renoveras, rustas upp och göras i ordning på Ö-varvet. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
Den norska fiskebåten VA-110-S Sille Marie Senior har sålts till Sverige. Den tycks för närvarande befinna sig på Ö-varvet på Öckerö. Vad den ska få namn på svenska är oklart och vilka som köpt den är också oklart för mig i nuläget. Man jag har mina aningar. Den är inte införd i EU:s fiskebåtsregister ännu. Läs mer…