Veckans båt – LL 377 Canopus
En liten trålare av plast från Smögen. Det är LL 377 Canopus som är byggd i Storbritannien 1984. Båten är 12 meter lång med ett bruttotonnage på 23 ton och en motor på 221 kW. Båten byggdes om till trålare Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
En liten trålare av plast från Smögen. Det är LL 377 Canopus som är byggd i Storbritannien 1984. Båten är 12 meter lång med ett bruttotonnage på 23 ton och en motor på 221 kW. Båten byggdes om till trålare Läs mer…
När det gäller plattfisk så är det i huvudsak andra båtar än de som fiskar torskfiskar som landar större mängder. Det är i huvudsak båtar som fiskar med skotsk snurrevad (fly-shooter), trålare eller bomtrålare. En del båtar återfinns dock också Läs mer…
Fiskebåtar som förser matbutiker med fisk använder skadliga bottentrålar i hittills orörda delar av Arktis. Det menar Greenpeace att en undersökning som de gjort visar. Med hjälp av satellitdata och undersökningar till havs kan Greenpeace visa att allt fler trålare fiskar i Läs mer…
Yrkesfiske har utan tvekan en påverkan på miljön i havet. Detta på en rad sätt som kan delas in i vissa generella grupper. Överfiske och utfiskning. Överfiske kan bidra till att och i själv innebära att arter försvinner för lång tid Läs mer…
GG 181 Västerland byggdes på Ö-varvet på Öckerö och var färdig år 2010. Skrovet bygges på Vestværftet i Hvide Sande i Danmark, men båten färdigställdes på Öckerö. Köpare var Västerland AB som ägs av bröderna Kjell Douglas och Håkan Samuel Läs mer…
Bottentrålning skadar och påverkar botten. Det är alla överens om. Det finns områden där bottentrålning kan innebära allvarliga skador på botten och det finns områden där det i stort sett inte innebär några skador alls. Det finns områden där bottentrålning Läs mer…
Under flera år har det rått bottentrålsförbud och fiskeförbud i ett område i södra Kattegatt indelat lite olika områden med lite olika restriktioner. Förbuden gäller bara svenska och danska fiskare vilket innebär att tyska fiskare kunnat fiska i området utan problem. Läs mer…
Det påstås ofta, om och om igen, att småskaligt kustnära fiske är det mesta miljövänliga fisket. Exempelvis gör företrädare för den danska organisationen Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) det med stor regelbundenhet. Även företrädare för Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) påstår Läs mer…
När det gäller miljövänlighet så spelar storleken på fiskebåten faktiskt en marginell roll. Istället handlar det om vad som fiskas, vilken fiskemetod som används,vilka redskap som används och var det fiskas. Detta oavsett storlek på båten. De största båtarna som Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska lägga ut ett antal miljoner på att ta fram mer selektiva redskap för att minska utkasten i fisket. Frågan är om det är välanvända pengar eller bara rent slöseri. Det handlar om satsningar på sex olika Läs mer…
Två danska fiskare, John Laursen, formand for Fiskernes Forbund, samt Michael Nyholm, næstformand for Fiskernes Forbund, ifrågasätter i Fiskeritidende att bottentrålning skadar bottnarna. De hävdar att det inte finns nån forskning som bevisar detta: En ting ligger dog stadig hen i det Läs mer…
Sveriges havsmiljö varierar från rent marina förhållanden i Skagerrak till nästan sötvattenslika förhållanden i Bottenviken, med Östersjöns bräckta vatten som ett mellanting. Variationen i både djup och bottentyp, från hårda bottnar till mjuka ler-, sand- och grusbottnar, gör att det finns Läs mer…
I samband med MSC-märkningen av kräftfisket i Skagerak och Kattegatt framkom kritik från flera miljöorganisationer, däribland Greenpeace. De anser att kräftfisket på grund av sina stora bifångster och stora utkast samt genom att det sker med bottentrål inte borde ha MSC-märkning. Fisket skadar Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, vill öka skyddet för exempelvis korallreven i Kosterhavets nationalpark. HaV föreslår krav på tillstånd för trålfiske av nordhavsräka i området, krav på utbildning och att trålförbud införs i särskilt känsliga områden. – I området finns unika Läs mer…
Industrifiske eller foderfiske är fiske som har till ändamål att fånga fisk som råvara för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Fiskmjölet och fiskoljan används främst för tillverkning av foder till fiskodlingar och djuruppfödning. I Sverige handlar det om fiske av skarpsill (och Läs mer…
Ett fiske utmärker sig när det gäller bifångst. Det är kräftfiske med trål utan rist. Detta fiske är relativt ovanligt i Sverige, men vanligt i Danmark där de flesta kräftfiskare använder SELTRA-trål, medan de flesta i Sverige använder bottentrål med Läs mer…
Räkfisket på Kanadas atlantkust är ett räkfiske inriktat på en enda art, nordhavsräka. Fisket bedrivs nästan uteslutande med bottentrål med undantag av ett mindre burfiske i en bukt i Nova Scotia. Helt motsatta är förhållandena på den kanadensiska stillahavskusten. DÄr Läs mer…
I Atlanten utanför Kanadas kust fiskas nordhavsräkor. Samma räkart som fiskas i Skagerak och Nordsjön. Geografisk förvaltas fisket i tre områden, Nova Scotia (Scotian shelf), det nordliga fisket (Northern Shrimp) och St. Lawrencebukten. Scotian shelf är indelat i flera fiskeförvaltningsområden (SFA 13-16) Läs mer…
Greenpeace kritiserar alltid stora fiskebåtar. De ser stora fiskebåtar som ett problem i sig. Det är helt felaktigt. Stora fiskebåtar är i verkligheten inte något problem. Tyvärr tror många människor det ändå. Det finns egentligen tre typer av stora fiskebåtar i vår del Läs mer…