Fortsatt svårt år för industrifisket

Under perioden april-maj-juni brukar det fiskas tobis i Nordsjön. I år blev det nästan inget med det då tobiskvoten var i det närmast obefintlig. Tobis är en fisk som bara fiskas för att användas vid tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk i Danmark 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder. I danska vatten handlar det om brisling (skarpsil)l, tobis, sperling (vitlinglyra) och dessutom fiskas sill i Östersjön för det ändamålet liksom hästmakrill (taggmakrill), blåvitling och havgalt (trynfisk) i Läs mer…

Danska kvoter som utnyttjas dåligt borde bli svenska

I alla fall till viss del. När landningskyldigheten nu införs så har Sverige för små kvoter eller inga kvoter alls för vissa arter. För en del av de arter där Sverige saknar kvot utnyttjar Danmark aldrig hela kvoten enligt en Läs mer…

Enhedslistens obegripliga inställning till industrifiske

Fisket i Danmark är i mångt och mycket en angelägenhet för det som kallas utkants-Danmark. Avfolkningsbygder som norra och västra Jylland är de stora fiskebygderna. De största och viktigaste fiskelägena är de oftast offentligt anlagda och skyddade hamnarna på västsidan av Läs mer…

Är tobis verkligen den viktigaste industrifisken i Danmark?

I Danmarks fiskerimedia och ibland också vanlig dansk media påstås det ofta att tobis är den viktigaste fisken för den danska fiskmjölsindustrin, dvs den viktigaste industrifisken. Det är idag ett falskt påstående. Tobis fiskas under en period på två månader Läs mer…

Malö olje- och guanofabrik

Malö olje-och guanofabrik startades 1894 med bl.a. Johan Jacob Hallgren (1823-97) på Gullholmen som delägare. Han var gift med Emilia (eller Emelie) Gerle (1929-1920). Hallgren var en handelsman från Ulricehamnn som varit aktiv i Sjuhäradsbygden. Han och hustrun flyttade till Gullholmen Läs mer…

Skarpsill, brisling, ansjovis, sardell och sardin

Skarpsill är en fisk som har det latinska namnet Sprattus sprattus. På danska och norska är namnet brisling. Så kan den också heta i vissa delar av Bohuslän och ibland som konserverad och inlagd. I andra delar av Sverige kallas skarpsillen också Läs mer…

Danska båtars brislinglandningar 2015

I det danska fisket fångas brisling (eller skarpsill som vi normalt säger på svenska) enbart i industrifisket och därmed för att användas i tillverkningen av fiskmjöl och fiskolja. Fisket sker huvudsakligen i Nordsjön samt i mindre utsträckning i Östersjön, Skagerak och Kattegatt. I Läs mer…

Skagen – Danmarks största fiskehamn

Skagen är den största landningshamnen för fisk i Danmark. 2015 landades fisk värt 917 miljoner DKK i hamnen. Värdemässigt var detta 23 procent av allt som landades i Danmark. Totalt landades för 3,9 miljarder DKK. Av totalt 1 171 830 ton fisk Läs mer…

Vem är skyldig till överfiske i Europa?

Varje år ges tydliga vetenskapliga råd till EU om säkra fiskenivåer, utformade för att främja ett hållbart fiske. Trots detta sätter europeiska ministrar ofta kvoter långt över vad forskarna rekommenderar. Den brittiska organisationen NEF har analyserat rådgivningen från ICES och Läs mer…

De som fiskar sill, makrill och industrifisk i Danmark – 2015

De båtar som äger fiskerättigheter till pelagisk fisk i Danmark är inte alltid de som sedan fiskar upp fisken. Genom att fiskerättigheter kan hyras ut så kan båtar utan större fiskerättigheter eller utan några fiskerättigheter överhuvudtaget fiska upp en stor del av Läs mer…

På 1970-talet blev svenska fiskare av med sina fiskevatten

Det svenska fisket har sen 1800-talets slut till stor del varit ett utsjöfiske där fisket bedrivits i Nordsjön, Norska havet, vattnen vid Shetland och väster om Skottland. Kring 1960 fiskade Sverige 300 000 ton fisk per år varav över hälften Läs mer…

Birgitte Lesanner skriver en massa strunt om svenska fiskare

Birgitte Lesanner är ordförande i Greenpeace Danmark. Den senaste tiden har de bedrivit en nationalistisk, på sätt och vis högerextrem, kampanj mot svenska fiskare verksamma i Danmark. Med lögnaktiga artiklar på sin egen hemsida och debattartiklar med strunt i vanlig media. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Danmark 2015 – Östersjön

För att se vilka svenska fiskeriföretag som har största fiskerättigheter i Östersjön behöver vi också inkludera de som fiskar på kustkvoten i norra Östersjön, de som fiskar i Finland och de som har fiskerättigheter i Danmark. Till kustkvoten (Östersjökvoten) i Läs mer…

Möte om danskt industrifiske

Idag ska jag på ett möte i Köpenhamn om dansk industrifiske.Industrifiske kallas på svenska ofta foderfisk och handlar om fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Den helt dominerande delen av detta fiske sker utanför Peru och Chile i Sydamerika Läs mer…

Mycket kraftig höjning av skarpsillskvoten i Nordsjön

TAC (högsta tillåtna fångst) för skarpsill (brisling) i Nordsjön år 2015 är satt till 227 000 ton. Av detta har Danmark cirka 198 000 ton, dvs det mesta. På grund av att undersökningar konstaterat att förekomsten av brisling är mycket Läs mer…

Danska fiskare vill ha större skarpsillskvot omedelbart

Danska fiskeriorganisationer har enligt tidningen Fiskeritidende vänt sig direkt till danska miljö- och livsmedelsministern Eva Kjer Hansen angående ökning av skarpsillskvoten (brislingkvoten) i Nordsjön. Allt tyder nämligen på att EU:s ministerråd kommer att ge klartecken för en höjning av årets kvot, men Läs mer…

Danmarks stora kvotägare – industrifisk (IOK)

Förutom sill och makrill fiskar danska yrkesfiskare som ägnar sig åt pelagiskt fiske också en stor mängd fisk för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske i Danmark och oftast foderfiske i Sverige. I Danmark såväl som i Sverige Läs mer…

Ökade bifångster av ansjovis i skarpsillsfisket

På grund av varmare klimat har ansjovis och sardiner blivit vanligare längre norrut och återfinns regelbundet i Skagerak. Ofta går ansjovisen i skarpsillsstimmen (brislingstimmen) och danska fiskare rapporterar allt större bifångster av ansjovis vid skarpsillsfiske: – I går da havde vi nok Läs mer…

Vendelbo

Valter Vendelbo tog år 2005 över sin fars fiskeriverksamhet. Fadern Gunnar Vendelbo som föddes i fiskeäget Lildstrand nära Thorupstrand hade då fiskat med Hanstholm som bas i 40 år. I Lildstrand såväl som i Thorupstrand finns fortfarande släktingar som ägnar Läs mer…