Sveriges största tidning om yrkesfiske
En trål är i grunden ett påsformat nätredskap som dras efter båten, beroende vilken art som fiskas och om det är en flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål eller bottentrål är de olika utformade. Från trålaren (båten) går vajrar ner mot trålen. Läs mer…
Snörpvaden består av ett nät som kan vara upp till 2000 meter långt och upp till 200 meter djupt. Dess överteln (överkant) är försedd med flöten av kork eller liknande material, medan dess underteln (underkant) är försedd med tyngder, som kan bestå av bly. Snörpvaden Läs mer…
I samband med MSC-märkningen av kräftfisket i Skagerak och Kattegatt framkom kritik från flera miljöorganisationer, däribland Greenpeace. De anser att kräftfisket på grund av sina stora bifångster och stora utkast samt genom att det sker med bottentrål inte borde ha MSC-märkning. Fisket skadar Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) innebär att det går att sälja, köpa, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in fiskerättigheter. Det går också att byta dessa fiskerättigheter mot andra fiskerättigheter, tillfälligt såväl som permanent. Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
Den LNG-drivna pelagiska fartyget fiskebåten M-120-HØ Sunny Lady har levererats till beställaren från Cemre Shipyard i Turkiet. Beställare är det norska fiskeriföretaget Teige Rederi AS (kallas också Haugagut AS) som är ett dotterbolag till Teigebris AS. Läs mer…
Det enda varv i Sverige som bygger fiskebåtar av lite större storlek är Ö-varvet AB på Öckerö. Varvet ingår en liten koncern där moderbolaget heter Öckeröborgen AB som i sin tur ägs av familjen Backman. Läs mer…
Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Läs mer…
Imorgon startar Donsö Shipping Meet 2022. För första gången nånsin har de en programpunkt som handlar om fiske, Donsö Fishing Meet. Ett antal unga fiskare ska där diskutera sin syn på dagens fiske. Läs mer…
Problemet med det svenska räkfisket är enkelt att formulera och enkelt att förstå. Det finns för många båtar som fiskar räka. I Danmark finns det 8 båtar som fiskar räka. I Sverige finns det 62 trålare som ska dela på en kvot som vara är häften så stor som den danska. Läs mer…
Bleka (Pollachius pollachius) eller lyrtorsk som det heter officiellt är en torskfisk som nästan helt tycks ha försvunnit. Den är nära släkt med gråsej. På engelska heter den Atlantic pollock eller European pollock. på danska lyssej (gråsej heter mørksej) eller ibland sølaks, Läs mer…
Vitling (Merlangius merlangus) är ytterligare en torskfisk där kvoten i Skagerak och Kattegatt inte fiskas upp. Bara cirka 20% av kvoten landades under 2021. I Nordsjön fångas en betydligt större andel, nästan 90% av kvoten landades år 2021. Det finns också en gemensam kvot på vitling och bleka i Nordsjön där drygt 40% av kvoten landades. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Det finns helt klart tydliga och identifierbara motsättningar mellan fiske och miljö. Det har jag klart visat i ett tidigare inlägg. Jag ställer där också en fråga om det är möjligt att både miljöaktivist och försvarare av yrkesfisket. Detta är mitt svar på den frågan. Läs mer…
Det finns utan tvekan en motsättning mellan miljö och fiske ur vissa aspekter. Fiskas det för mycket kan arter försvinna eller minska i antal och andra arter öka i antal. Det ekologiska systemet i ett visst havsområde kan ändras. Att fiska så mycket att bestånden av arter minskar eller försvinner kallas överfiske. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
Två sågverksägare och en journalist som alla heter Ravanis som tror de är experter på fiske har skrivit en debattartikel i Expressen och Fiskejournalen som i huvudsak består av felaktiga uppgifter, falska påståenden och och rena fantasier. Läs mer…
Att äta mer karpfisk från Östersjön som braxen och id har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till andra fiskarter. Forskare vid SLU visar i en ny studie tillsammans med miljöorganisationen Race for the Baltic att karpfisk innehåller miljögifter långt under dagens gränsvärden. Läs mer…
Fiskeriforskaren Henrik Svedäng uttalar sig om årets brist på ansjovis i Aftonbladet. Det är det vanliga standardsvaret om att det beror på överfiske. Det är faktiskt ofattbart okunnigt av Henrik Svedäng. Svensk ansjovis tillverkas av skarpsill. Läs mer…