Bottendöden i Östersjön värre än nånsin

Trots att utsläppen av gödningsämnen som kväve och fosfor minskat kraftigt sen 1980-talet har övergödningen av Östersjön inte minskat alls utan fortsatt blivit allt värre. Utan det har bara blivit värre. Återkommande algblomningar är ett symptom på Östersjöns problem. Övergödningen Läs mer…

Advertisements

Torsken i Östersjön är nära en kollaps

Det menar en grupp forskare på SLU Aqua som skrivit en artikel i tidskriften Fauna och Flora. Klart är i alla fall att torsken i östra Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten Läs mer…

Brist på bottenlevande smådjur ger mager torsk

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. – Det är Läs mer…

Varför finns det så lite fisk på Västkusten?

För ungefär 40 år sen försvann torsk och andra torskfiskar från den svenska Västkusten. Framförallt försvann den i innerfjordarna. Idag finns bara små lokalt lekande bestånd kvar i fjordområdet runt Orust, i Gullmarsfjorden och Bottnafjorden. Frågan är varför de försvann Läs mer…

Miljörörelsen har en gammaldags syn på havsmiljön

Det finns idag ingen anledning att säga nej till ett torskfiskestopp i östra Östersjön. Men det är då också nödvändigt med kompensation för de fiskare som blir utan försörjningmöjligheter. Det finns flera möjligheter till det. Direkt ekonomisk kompensation, att låta Läs mer…

Överfiske har inget med klimatet att göra

Årets Havs- och vattenforum är helt fokuserat på klimatfrågan och dess betydelse från havet. Förändrat klimat innebär påfrestningar för livet i havet och förändringar av arters utbredning och beståndsstorlek. Det innebär nya arter i en del områden och att gamla Läs mer…

Varför torsken i Östersjön inte går att rädda

Östersjöns huvudsakliga problem är klimatförändringar och övergödning. Klimatförändringar leder till ett varmare hav och Östersjön temperatur kommer att öka mer än världshavens genomsnittliga temperatur ökar. Ökande temperatur får lägre salthalt och minskade syrehalt som resultat. Övergödning leder till syrebrist vid Läs mer…

Nollkvot rekommenderat även för rügensill

För torsk från det östra beståndet i Östersjön har Internationella havsforskningsrådet (ICES) förslagit en nollkvot inför 2020. Läget är detsamma när det gäller vårlekande sill från sydvästra Östersjön (WBSS), så kallad rügensill. Den leker i södra Östersjön kring ön Rügen Läs mer…

ICES rekommenderar torskfiskestopp i Östersjön

Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har nu kommit med den årliga rekommendationen för 2020 års fiskekvoter i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som beslutas av EU:s fiskeministrar i början av oktober. För det tidigare så kommersiellt Läs mer…

Tiaminbrist beror på svält

Tiaminbrist (brist på vitamin B1) har konstaterats hos flera fiskarter och sjöfåglar i Östersjön. Det är ingen ny insikt utan har varit känt länge. Bland de fiskar där tiaminbrist konstaterats märks torsk och lax. Toppredatorer i Östersjön. Det är välkänt Läs mer…

Anekdotiska bevis och bristande fakta ger låg trovärdighet

Dokumentärfilmen ”Torsken – havets hopp” av Peter Löfgren bygger delvis på anekdotisk bevisföring och är i avsnitten helt enkelt inte helt trovärdig. Det gäller främsta de avsnitt där enskilda kustfiskare uttalar sig. De talar naturligtvis sanning utifrån sin erfarenhet och situation, Läs mer…

”Pågår mycket arbete för att förbättra tillståndet i Östersjön”

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delar uppfattningen att Östersjön och torsken i östra beståndet är hårt utsatt och mår dåligt på flera sätt. Att utreda orsaker och att bedöma vilka åtgärder som behövs är komplext. Många nationella och internationella aktörer är Läs mer…

Usel och okunnig ledare i DN om fiske

DN:s ledarredaktion har skrivit en ledare om fiske och torsken i Östersjön. Det är en ledare som visar på stor okunnighet om frågan. Som vanligt när ledarskribenter i svenska tidningar skriver om yrkesfiske (med undantag av Bohusläningen) är det fullt Läs mer…

Fiske kan ha samma effekter som övergödning invid kusten

Fiske kan enligt enligt en undersökning som gjorts av forskare på SLU påverka kustnära fiskbestånd på liknande sätt som övergödning. Detta genom att rovfiskar som abborre (perch, artikeln om undersökningen är på engelska) och gädda (pike) fiskas hårdare vilket leder Läs mer…

Orimlig och felaktig rapport om Östersjön, sälar och fiske

En journalist i DN har läst en rapport om Östersjöns tillstånd från Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet. Rubriken på artikeln är Gråsälen inte största hotet mot Östersjötorsk. Journalisten har nog missuppfattat nånting. Ingen har nånsin påstått att det största hotet mot torsken Läs mer…

Marina skyddsområden räddar inte haven

Miljöorganisationer presenterar ofta marina skyddsområden (MPA) som ett bra sätt att rädda havet. Men marina skyddsområden räddar inte haven. Huvudproblemen för haven och livet är att havet blir varmare på grund av klimatförändringar vilket också medför ett surare hav, övergödning Läs mer…

Östersjöns tillstånd

I drygt tre år har Östersjöländerna som ingår i den regionala miljökonventionen Helcomarbetat med att bedöma Östersjöns miljöstatus. Ländernas gemensamma bedömning finns nu samlad i slutrapporten ”State of the Baltic Sea”. – Rapporten beskriver statusen för arter och livsmiljöer samt nivån Läs mer…

Ändrad fiskeriförvaltning kan inte rädda fisket i Östersjön

Fisket av framförallt torsk  i Östersjön har stora problem. Däremot har fisket av sill, Skarpsill och siklöja inga större problem. Orsakerna till problemen med torskfisket är flera där höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist är de viktigaste problemen tillsammans med säl. Läs mer…

GP vilseleder om fiske och tillståndet i havet

I en artikel i GP står det om tillståndet för olika djur och växter i havet. Artikeln är full med faktafel trots att de (journalisten Ellinor Svensson) påstår att de använt Havs- och vattenmyndigheten som en av sina källor. Forskningen Läs mer…