Leif Mannerströms uppvisning i okunnighet

I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…

Alternativ till surströmming

Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…

Dubblerad siklöjekvot i år

Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…

Självklart borde säl jagas på samma sätt som rovdjur på land

Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…

Varför svenskarna inte äter strömming men borde

Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…

Forskarna vill ha fortsatt sillfiske i Östersjön

Idag slår DN på stora trumman om att politikerna och byråkraterna i EU-komissionen vill stoppa allt riktat sillfiske i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. Det skulle innebära att allt småskaligt sillfiske (strömmingsfiske) i Sverige skulle förbjudas. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Norrland

Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – B-C Pelagic AB

B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…

Ibland är politiker bra korkade

Norrbottens kommuner har krävt ett stopp för storskaligt industrifiske av strömming/sill i Bottenviken. Det kanske låter bra men det är ett helt meningslöst krav. Och totalt verklighetsfrämmande. Det förekommer nämligen inget storskaligt industrifiske av strömming/sill i Bottenviken. Läs mer…

Fisket i Europa i huvudsak hållbart

Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…

Det svenska fisket i början av 1900-talet

Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…

Emma Nohréns ovilja att begripa

Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår  meningslösa åtgärder. Läs mer…

Familjerna i det estniska och finska pelagiska fisket

Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…

Familjerna som dominerar det pelagiska fisket i Östersjön

Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…

Coalition Clean Baltic och ETC ljuger om fisket

ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…

Havsbaserad vindkraft och dess konsekvenser

För att det ska vara möjligt att ställa om från ett fossilbaserat samhälle till samhälle som är mer klimat- och miljövänligt krävs mer elektricitet. De mer klimat- och miljövänliga sätten att producera el som det finns möjlighet att använda i Sverige är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Läs mer…

Uflyttning av trålgränsen och dess konsekvenser

Ett populärt krav från många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister är utflyttning av trålgränsen. Förslagen stöds i allmänhet också av alla andra partier. Undantagen är när det finns nån riksdagsledamot som kommer från kusten i Bohuslän. De brukar vara emot oavsett vilket parti de tillhör. Läs mer…

Bottentrålsförbud och dess konsekvenser

Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…