Det där med industrifisket

Läser i rapporten  En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige, att det svenska foderfisket för framställning av fiskmjöl och fiskolja uppstod på 1950-talet. Det är inte helt korrekt och tyder på bristande historiekunskap hos Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Allvarlig vitaminbrist hos torsk

Forskare på Stockholms universitet har konstaterat att torsken i Östersjön lider av allvarlig tiaminbrist, brist på vitamin B1. 75% av torsken i Östersjön beräknas ha tiaminbrist, även om bara torskar från Hanöbukten och Blekingekusten undersökts, och det är också förklaringen Läs mer…

Sillfiskar är världens viktigaste fiskarter

Sillfiskar hör till de allra viktigaste kommersiella fiskarterna. De fiskas i stor utsträckning för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja men också som matfisk. Det allra största fisket när det gäller sillfiskar sker på anchoveta (peruansk ansjovis) följt av sardinella, sill, Läs mer…

Varmare hav ger problem men också nya arter att fiska

Stigande havstemperaturer innebär att en del fisk som är viktiga för det pelagiska fisket såsom tobis, skarpsill och sill flyttar sig bort från Nordsjön. Något som på sikt kan bli ett stort problem för fiskmjölsföretag som TripleNine och FF Skagen: Läs mer…

Utkast och bifångst i det pelagiska fisket

Svenska myndigheter vill införa kameraövervakning i det pelagiska fisket. Detta trots att det inte finns någon större problematik med bifångster i fisket. Det pelagiska fisket i Sverige är framförallt ett sill- och skarpsillsfiske och bifångsten i sillfisket är i allmänhet Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Danska fiskare tycker skarpsillskvoten är för liten

Danska yrkesfiskare som i tisdags samlades till ett möte i Ålborg med fokus på skarpsill (brisling) menade att kvoten var alldeles för låg. I detta fall handlar det främst om kvoten i Nordsjön och Skagerak men samma tongångar kan höras Läs mer…

Syrebrist den viktigaste orsaken till östersjötorskens dåliga hälsa

De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från SLU Aqua som gjorts av Karin Limburg och Michele Casini visar att syrebristen i havet kanske Läs mer…

Svedäng dömer ut dagens kvotrådgivning

I en artikel om fiskeriförvaltning i boken Fisken i forskningen dömer Henrik Svedäng ut ICES-rådgivningen om kvoter. Enligt honom är den allt annat än vetenskaplig och i praktiken inget annat än gissningar. Detta då i stort sett ingenting går att Läs mer…

Havs- och vattenmyndigheten säger nej till kontroll av alla pelagiska fångster

De pelagiska yrkesfiskarna har via sin organisation Swedish Pelagic Federation (SPF) begärt att det ska installeras kameror ombord på båtarna för att kontrollera all fångad fisk samt att alla landningar ska kontrolleras. Detta för att slippa använda sig av uppskattningar Läs mer…

Forskarna vet inte, tjänstemännen skyller på nån annan och politikerna deltar inte

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hade bjudit in till ett möte om det pelagiska fisket i Östersjön. det som var tänkt att komma upp på mötet var bland annat frågan om rumslig förvaltning inom det pelagiska fisket i Östersjön och behovet Läs mer…

Henning Kjeldsen-båtar i Simrishamn

Mitt under konferensen Östersjöfiske 2020 kom två av Henning Kjeldsens båtar in i Simrishamn för att landa skarpsill. De två som kom in i hamnen på torsdagskvällen var S 47 Lasse och S 49 Birgitte Martine. S 47 Lasse är Läs mer…

Allt mer sill landas i östersjöhamnar

På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar.  Några landningar i Läs mer…

Östersjötorsken och forskarnas enkelspårighet

Östersjötorsken har problem. Problemet är inte antalet torskar. Det finns mycket torsk, men de är småväxta, till och med mycket småväxta. Orsaken till det är med all sannolikhet brist på mat när de växer upp. Matbristens orsaker är flera, men Läs mer…

Förlängt och utvidgat pelagiskt system

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…

Industrifiske i Europa, USA och Sydamerika är hållbart fiske

Sustainable Fisheries Partnership (SFP) har släpp en rapport om industrifisket i världen under 2019 och den visar att 88 procent av fångsten kommer från fisken som är ”rimligt välskötta”. SFP:s översyn av förvaltningen av de ledande europeiska, indiska, afrikanska och Läs mer…

TFC (ITQ) innebär en regionalt balanserad fiskeripolitik

Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…