Sveriges största tidning om yrkesfiske
När sillen överfiskades och bestånden kollapsade vid Island, i Norska havet och i Nordsjön på 1960- och 1970-talen dröjde det bara några få år efter att fisket stoppats innan sillen var tillbaks igen. Sillen är en kortlivad pelagisk art som Läs mer…
Det polska fisket i Östersjön är ett ständigt problembarn. Tjuvfiske av torsk och lax har förekommit i flera årtionden. De fiskar lax och redovisar den som öring, de landar mer torsk än vad de har kvot för osv. Stora trålare Läs mer…
För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…
2001 rapporterade upprörda forskare, kustnära fiskare och andra att strömmingen (sillen) i Östersjön totalt försvunnit från kusten. Det var de stora västkusttrålarnas fel. Dessutom hade de fiskat bort både storspigg och tobis. Siklöjan var borttrålad. All fisk var borta i Läs mer…
Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…
År 2016 startade en fiskmjölsfabrik i Kasnäs som ligger en bit söder om Åbo på Kimitoön i Kimitoöns kommun. Ägare till fiskmjölsfabriken är familjen Liljeqvist som länge, sen 1980-talet, bedrivit fiskodling av framförallt regnbåge men även sik i företaget AB Läs mer…
Tidningen Ålands Sjöfart gör i en artikel om det storskaliga pelagiska fisket just det som svenska journalister ständigt misslyckas med eller inte ens försöker göra. Åland Sjöfart redovisar på ett kunnigt sätt om hur det pelagiska fisket i Finland och Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två: Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar Klimatförändringar som gjort Östersjön Läs mer…
Enligt en undersökning gjord av Research Institutes of Sweden (RISE) är den nyttigaste fisken fet fisk som främst fångas av stora pelagiska trålare eller snörpvadsbåtar (ringnotsbåtar). Det handlar om små pelagiska fiskarter som sill, skarpsill och makrill. Ål, hummer samt Läs mer…
Brisling är bohuslänska, danska eller norska för skarpsill. Brisling fiskas främst i Nordsjön och Östersjön men även i Skagerak. Fisket i Nordsjön och Östersjön är i stort sett uteslutande för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. För Nordsjön har danska myndigheter inte publicerat Läs mer…
B-C Pelagic Danmark ApS har köpte en danska fiskebåt. Bolaget ägs av B-C Pelagic Holding ApS vilket i sin tur ägs av familjerna Backman och Jansson på Donsö. Dessa äger också B-C Pelagic AB i Sverige som äger GG 229 Läs mer…
Fyra länsstyrelser i sydöstra Sverige, Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland har publicerat en kunskapssammanställning kring fisket i området. Den visar tydligt på problemen som finns med fisket i området. De lägger också ett antal förslag på möjliga åtgärder som har Läs mer…
Återigen så har en vanlig tidning, i detta fall Expressen, publicerat en oseriös artikel om det pelagiska fisket. Kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Råden tas fram av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) och beslutas Läs mer…
Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske. Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…
Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…