Sveriges största tidning om yrkesfiske
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gått ut med en remiss om det pelagiska systemet inför att detta ska förlängas ytterligare 10 år. Inför remissen har det haft förberedande samråd med en rad organisationer och myndigheter som tyckt till. Bland de Läs mer…
GG 778 Lövön byggdes 2012 på Tjörnvarvet i Rönnäng. Skrovet byggdes på Riga Shipyard. Båten är på 807 bruttoton och i grunden exakt samma konstruktion som GG 330 Carmona som dock är längre och större. 44 meter lång och försedd Läs mer…
GG 330 Carmona är en av Sveriges största fiskebåtar. Båten som är hemmahörande på Dyrön levererades från Tjörnvarvet 2014 och är i grunden samma konstruktion som den två år tidigare byggda GG 778 Lövön men Carmona är längre. Skrovet är Läs mer…
En rapport från Greenpeace om fiskmjölsindustrin i framförallt Mauretanien hänvisar bland annat till en artikel som hävdar att majoriteten av industrifisket till fiskmjölsindustrin är inriktat på fisk som lika gärna kan användas till direkt mänsklig konsumtion. Artikeln är faktiskt lite Läs mer…
För ungefär 40 år sen försvann torsk och andra torskfiskar från den svenska Västkusten. Framförallt försvann den i innerfjordarna. Idag finns bara små lokalt lekande bestånd kvar i fjordområdet runt Orust, i Gullmarsfjorden och Bottnafjorden. Frågan är varför de försvann Läs mer…
I en debattartikel i SVD förkastar Havs- och kustfiskarnas producentorganisation (HKPO) ICES råd om totalt torskfiskestopp i Östersjön. De gör det på mycket svaga grunder och menar i stort sett att ICES inte vet vad de pratar om. Som jag Läs mer…
Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…
Vuxna och stora torskar lever på skarpsill och kanske också i viss mån på småsill. Torskyngel lever på zooplankton av en art som missgynnas av sött vatten, varmt vatten och syrebrist. Läs mer…
En av de mesta utbredda myterna om svenskt fiske är att det förekommer överfiske. Överfiske innebär att det fiskas mer än vad den vetenskapliga rådgivningen anser vara möjligt och hållbart. Läs mer…
Sill från egentliga Östersjön har sen ett par år tillbaka gifthalter som ligger under gränsvärdena. Med andra ord kan vi äta sill (och strömming) från Östersjön. Läs mer…
Historien om Östersjötorsken är en rapport från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet som innehåller stora felaktigheter vad det gäller de avsnitt som handlar om fisket. Skribenten och forskarna bakom rapporten, Kristina Viklund, Henrik Svedäng och Gustaf Almqvist Läs mer…
Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…
WWF ger ut en fiskguide varje år. Den ska tala om för folk vilka fiskar som är bra eller dåliga att äta. Den tycks dock bara bli sämre och sämre i förhållande till verkligheten. I vissa stycken tyck den helt sakna verklighetskontakt. Läs mer…
Årets skarpsillskvot (brislingkvot) i Nordsjön har sänkts med 20% jämfört med 2018. Ihop med sänkt tobiskvot har det inneburit att de danska yrkesfiskare som lever på storskaligt industrifiske och inget annat får problem. Det handlar om ett tjugotal fiskebåtar, framförallt Läs mer…
Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur Läs mer…
Tiaminbrist (brist på vitamin B1) har konstaterats hos flera fiskarter och sjöfåglar i Östersjön. Det är ingen ny insikt utan har varit känt länge. Bland de fiskar där tiaminbrist konstaterats märks torsk och lax. Toppredatorer i Östersjön. Det är välkänt Läs mer…
Dokumentärfilmen ”Torsken – havets hopp” av Peter Löfgren bygger delvis på anekdotisk bevisföring och är flera avsnitt helt enkelt inte helt trovärdig. Det gäller främst de avsnitt där enskilda kustfiskare uttalar sig. De talar naturligtvis sanning utifrån sin erfarenhet och Läs mer…
Fiskmjöl som används till foder i Europa och USA tillverkas framförallt i Peru, Chile, USA, Danmark, Norge och Island. Den fisk som används för tillverkning av fiskmjöl i dessa områden är anchoveta i Peru och Chile, menhaden i USA, skarpsill Läs mer…
DN:s ledarredaktion har skrivit en ledare om fiske och torsken i Östersjön. Det är en ledare som visar på stor okunnighet om frågan. Som vanligt när ledarskribenter i svenska tidningar skriver om yrkesfiske (med undantag av Bohusläningen) är det fullt Läs mer…
Ett antal danska fiskebåtar kommer att förlora en hel del fiskerättigheter om och när brexit eventuellt blir av. Framförallt är det stora pelagiska båtar som fiskar sill och makrill som drabbas. En rapport från IFRO (Köpenhamns universitet) visar att totalt Läs mer…