Sveriges största tidning om yrkesfiske
Danmark är det dominerande landet i Skandinavien och Norden när det gäller industrifiske. Men svenska företag spelar en betydande roll i det danska industrifisket. Speciellt när det gäller fiske av skarpsill där Astrid-koncernen är det överlägset största fiskeriföretaget i Skandinavien Läs mer…
När det gäller innehav av fiskerättigheter för sill är Astrid-koncernen på Rörö med de två systerföretagen Astrid Fiske AB (med danska dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S) och Astrid Pelagic AB det största sillfiskeföretaget i Skandinavien. Ägare är familjen Johansson. Näst störst är Läs mer…
Astrid Pelagic AB är ett företag som ägs av familjen Johansson på Rörö men som inte ingår i den stora koncernen med Astrid Fiske AB som moderbolag. Astrid Pelagic AB hade under sitt sista redovisade räkenskapsår, som bestod av 18 månader, Läs mer…
Jag har de senaste dagarna skrivit en rad inlägg om S 264 Astrid som igår visades upp vid BJörnhuvudet på Öckerö. Det är den största fiskebåt som någonsin ägts av svenska fiskare. Det är dock inte den enda nya fiskebåt Läs mer…
Den största fiskebåt som har ägts av en svensk fiskarfamilj anlände i fredags till Karstensens Værft i Skagen (det finns dock en svensk ägare som äger större båtar, Magnus Roth i Ocean Trawlers). Än så länge är det ett skrov Läs mer…
I december 2012 startades ett nytt fiskeriföretag i Storbritannien, Astrid Shipping Co Ltd. Namnet är märkligt såtillvida att alla tidigare fiskeriföretag och fiskebåtar med namnet Astrid i länderna kring Nordsjön ägts av familjen Johansson på Rörö. Ett av företagen, Astrid Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Mellan år 2000 och år 2023 exporterades sammanlagt 260 fiskebåtar från Norge. 47 av dem hamnade i Afrika, de flesta i Västafrika. 9 av dem har någon gång under de senaste 10 åren fiskat i Marocko vilket innebär att de främst fiskat i västsahariska vatten. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…