Sveriges största tidning om yrkesfiske
När överförbara fiskerättigheter införs i det demersala svenska fisket kommer många båtar och företag att försvinna. I första hand kommer kvotbåtarna i räkfisket försvinna men även båtar som ägs av pensionärer kommer att försvinna. Läs mer…
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…
Just nu befinner sig de flesta stora pelagiska trålare i Nordsjön. Några befinner sig i hamn för att landa och andra är kvar i hamn av andra skäl. De som är rena kvotbåtar som GG 204 Tor-ön och GG 850 Odeskär ligger förstås i hamn. GG 778 Lövön håller på att renoveras, rustas upp och göras i ordning på Ö-varvet. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…
Rörö är hemmahamn för 6 fiskebåtar. Dessutom äger företag som har huvudkontor på Rörö ytterligare två fiskebåtar och ett företag som ägs av personer på Rörö ytterligare en båt. Dessutom finns ett antal små fiskebåtar som jag inte tar med här. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Svenskt pelagiskt fiske bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kartlagt var olika företag och fiskebåtar bedrivit sitt fiske mellan 1 juli 2021 och 1 juli 2023. Läs mer…
På Rörö finns dessutom två mindre fiskeriföretag som bedriver både pelagiskt och demersalt fiske. Rossö Fiskeri med trålaren GG 39 Rossö och Svanen Fiskeri AB med GG 840 Svanen. Rossö Fiskeri AB ägs av familjerna Lundgren och Olausson medan Svanen Fiskeri AB ägs av familjen Larsson. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…