Sveriges största tidning om yrkesfiske
Tre av de största svenska fiskeriorganisationerna Swedish Pelagic Federation PO (SFP), Svenska Fiskares Producentorganisation (SFPO) och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund har tillsammans bildat Vi Svenska Fiskare som därmed blir den i särklas största fiskeriorganisationen i Sverige. Läs mer…
Då jag inte har tillgång till räkenskaper för alla bolag så använder jag antalet anställa som ett mått på företagens storlek.
För några företag som borde vara med på listan har jag dock inga siffror på antalet anställda. Läs mer…
9 estniska fiskeriföretag har en omsättning på 1 miljon euro eller mer. Reyktal AS och Reval Seafood Oü är räkfiskeföretag med fiske i Nordatlanten. Morobell Oü bedriver fiske i i Finland och Lettland. Läs mer…
5 av de 11 största företagen i det finska fisket ägs av estländare och ett, Oy Kotka Fiskeri AB, ägs av svenskar. Finlandssvenskar äger två företag, Ålands Trålfiske AB och Oy Sonnfish AB medan tre företag ägs av finnar. Läs mer…
Det största fiskeriföretaget i Danmark är ett internationellt räkfiskeföretag med huvudkontor på Bornholm. De bedriver fiske i Nordatlanten med stora räktråkare hemmahörande i Danmark, Kanada, Estland och Lettland. Läs mer…
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter är bäst för fisken. Det enda system som kan garantera att det inte fiskas för mycket är överförbara fiskerättigheter parat med kvoter som bestäms utifrån vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Det är idag den enda ort i Sverige där fiske är huvudnäring. Läs mer…
11 personer från Rotary, en förening som främst organiserar folk som har det lite bättre, har skrivit en delvis idiotisk debattartikel om det pelagiska fisket i Östersjön. Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Läs mer…
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har placerat ut 80 akustiska mottagare längs två linjer i havet mellan Sverige och Finland. Mottagarna lyssnar efter märkta fiskar och samlar data om deras vandringsvägar. I detta fall handlar det om lax. Informationen är viktig både för forskning och förvaltning av fisk i Östersjön. Läs mer…
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Den svenska regeringen vill underlätta fiskodling genom att ta bort ett av kraven för att få tillstånd att starta matfiskodling. I Sverige tar det väldigt lång tid att få ett tillstånd för fiskodling. Ofta tio år eller mer. Det är framförallt de svenska myndigheterna ochcd eras byråkrati som skapar den långa väntan på tillstånd. Läs mer…
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning Läs mer…
Under maj och juni försvann SD 191 Silverön, GG 181 Västerland, SD 476 Valarö och SD 47 Brattskär från den svenska fiskeflottan. Det handlar om mindre räktrålare och kräfttrålare företrädesvis från norra Bohuslän. Läs mer…
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
Idag handlar sommarprogrammet om att fiska ostron genom att dyka och plocka dem. Längre söderut i Europa plockas ostron för hand när tidvattnet är lågt. Det gör att bottnarna där ostronen växer ligger frilagda och det är bara att promenera ut och plocka dem. Läs mer…
I en artikel i tidningen ETC kallas musselodlare i Galicien för fiskare. Det är väldigt märkligt men också symptomatiskt för hur okunniga de som skriver för tidningen ETC om fiske, hav och havsmiljö är. Läs mer…