Sveriges största tidning om yrkesfiske
I syfte att skydda biologisk mångfald i marina skyddade områden på utsjöbankar i Kattegatt och för att motverka bifångst av tumlare och sjöfågel har totalt fiskeförbud införts i delar av de marina skyddsområdena, Fladen grund, Lilla Middelgrund, Röde bank och Stora Middelgrund. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
När det gäller sill/strömming har SLU gjort en rapport om hur läget är för strömmingen i Bottenhavet och sillen/strömmingen i centrala Östersjön. Dessa två sillbestånd (strömmingsbestånd) består av flera olika komponenter. Det handlar om vårlekande, sommarlekande och höstlekande bestånd Läs mer…
Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…
Naturskyddsföreningen i Göteborg har skrivit en debattartikel om fisket i tidningen ETC. Det är en uppvisning i okunnighet. De som undertecknat debattartikeln är två biologer, Linda Gustafsson och Ann-Marie Ljungberg. Det är uppenbart att det inte automatiskt innebär att en person är kunnig bara för att den är utbildad biolog. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Mattias Sköld är forskare vid SLU Aqua i Lysekil. Forskning & Framsteg (F&F) är en välrenommerad tidning. I senaste numret uttalar sig Sköld om torsken i Skagerak och Kattegatt. Helt riktigt konstaterar han att torskbeståndet i Skagerak och Kattegatt kollapsat. Läs mer…
För närvarande är nästan större alla båtar i den pelagiska svenska fiskeflottan på tobisfiske i Nordsjön. Undantagen är GG 218 Västfjord, L 144 Frederikke R, S 206 Ahlma West och NC 336 Kristin. NC 336 Kristin har sannolikt ingen tobis att fiska då Tyskland inte har nån tobiskvot. För en månad sen låg nästan alla stilla och förberedde sig för tobisfisket. Läs mer…
I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Läs mer…
Sportfiskarna, Naturskydddsföreningen och WWF har skrivit ett förslag om hur fiskeriförvaltningen i Skagerak och Kattegatt kan förbättras. Det är skrivet som ett brev och skickat till ansvariga tjänstemän och politiker. Ett av förslagen är bra, ett är tänkbart och ett skulle slå ut det småskaliga kustnära fisket i Sverige. Läs mer…
I stort sett hela den svenskägda pelagiska fiskeflottan ligger för närvarande still. De förberedes sig och väntar i de flesta fall troligen på att tobisfisket i Nordsjön ska komma igång. Båtarna städas, tvättas, målas och repareras som en förberedelse för det fisket. En del av båtarna är faktiskt till och med på varv vilket betyder lite större arbeten. Läs mer…
I Lysekils hamn har pigghajar dumpats eller kastats ut. Det är mycket märkligt och inte rätt hanterat. Pigghajar får visserligen inte landas utan måste kastas ut då de inte får fiskas så utkasten är i sig inte problemet. Läs mer…
Sportfiskarna och tidningar som Fisheco ifrågasätter utvecklingen av selektiva redskap och den forskning om selektiva redskap som finns. Det är rimligt med tanke på att de flesta projekt för att utveckla selektiva redskap i fisket inte leder till att redskapen används i kommersiellt fiske. Men samtidigt så används en del av de framtagna selektiva redskapen i stor utsträckning i kommersiellt fiske. Läs mer…
Två sågverksägare och en journalist som alla heter Ravanis som tror de är experter på fiske har skrivit en debattartikel i Expressen och Fiskejournalen som i huvudsak består av felaktiga uppgifter, falska påståenden och och rena fantasier. Läs mer…
Sportfiskarna är säkert en seriös organisation när det gäller sportfiske men när det gäller deras uttalanden om yrkesfiske handlar det i allmänhet om lögner, falska nyheter och felaktigheter. Nu har de lanserat en ny lögnaktig kampanj som de kallar Rädda Västerhavet. Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…