Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sveriges Natur är en tidskrift som ges ut av Naturskyddsföreningen. I det senaste numret skriver de om individuella fiskerättigheter inom fisket efter bottenlevande arter, det så kallade så kallade demersala fisket. Artikeln är nerlusad av felaktigheter. Artikelförfattaren Mats Hellmark sätter Läs mer…
Charles Olsson från HKPO har i Bohusläningen skrivit en debattartikel om det förslag till nytt fördelningssystem för det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tagit fram. Han skriver också på HKPO:s hemsida om förslaget och pekar på några problem, dels Läs mer…
Det nya förslag som Havs- och vattenmyndigheten lagt fram om individuella överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket innehåller en lång rad förslag som kommer att gynna det mest småskaliga fisket och passiva redskap. Ett nytt tillstånd ska införas för det Läs mer…
När det gäller införandet av överförbara fiskerättigheter (kallas fiskemöjligheter av HaV) i det demersala svenska fisket finns det några speciella områden som innehåller problem som inte blir lösta med med det förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lagt fram. Ett Läs mer…
Förvaltningssystemet för det demersala fisket i Sverige måste förändras på grund av landningsskydligheten. Det finns egentligen bar en sorts förvaltning som kan fungera. Individuella fiskerättigheter. Bäst fungerar de om de också är överförbara. Den senaste ledaren i Yrkesfiskaren tar upp Läs mer…
Detta handlar enbart om de kvoter på sill som fördelas i det pelagiska systemet, dvs med överförbara fiskerättigheter på fartygsbasis. I norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) är det bara en mindre del av den svenska kvoten, i Nordsjön och Atlanten Läs mer…
Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder. I danska vatten handlar det om brisling (skarpsil)l, tobis, sperling (vitlinglyra) och dessutom fiskas sill i Östersjön för det ändamålet liksom hästmakrill (taggmakrill), blåvitling och havgalt (trynfisk) i Läs mer…
Fiskerättigheter när det gäller pelagisk fisk för konsumtion i Danmark fördelas enligt ett system som heter IOK och det är individuella överförbara fiskerättigheter som innehas av enskilda fiskebåtar. Det pelagiska fisket för konsumtion i Danmark handlar om sill och makrill. Rättigheterna Läs mer…
I Storbritannien så förvaltas fiskbestånden med hjälp av så kallade FQA-enheter. Det är ett verktyg för att hantera individuella överförbara fiskerättigheter. I Storbritannien är det vanligt att fiskerättigheter innehas av organisationer till förmån för deras medlemmar och av större företag till förmån Läs mer…
Det påstås om och om igen att individuella överförbara fiskerättigheter (kvoter, TFC) inneburit en överflyttning av fiskemöjligheter från små båtar till stora båtar och att de små båtarna minskat mer än de stora. Uppgifterna är felaktiga och verkligheten visar att Läs mer…
Många fiskeridebattörer tror att det finns ett samband mellan överförbara fiskerättigheter (överförbara kvoter) och minskat antal fiskare. Något sådant samband står inte att finna. Om det vore så skulle minskningen av antalet fiskar ha ökat när sådana rättigheter infördes. I Läs mer…
Aftenposten Innsikt har publicerat en längre artikel om vad de kallar privatiseringen av fisket. Artikeln kan se som ett angrepp mot individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare kallat ITQ). Exempelvis deklamerar fiskaren Jan-Olof Hellberg, en av Sveriges större räkfiskare och mot TFC triumferande Läs mer…
EU parlamentets fiskerikommitte (PECH) har skrivit en rapport om hantering av strypkvotsproblematiken med rödspätta i Östersjön som utgångspunkt. Strypkvoter är kvoter för arter som ofta fås som bifångst i annat fiske eller som främst fiskas i ett blandat fiske och Läs mer…
Värdet på danska fiskeriföretags fiskerättigheter (kvoter) redovisas i bolagens årsredovisningar. Årsredovisningarna finns publicerade på virk.dk. För vissa bolag finns dock inga publicerade årsredovisningar. Det finns ingen direkt koppling (korrelation) mellan mängden fiskerättigheter och värdet på dem. Det beror på att olika fiskerättigheter Läs mer…
Detta inlägg berör svenska fiskebåtar och företag som är innehavare av individuella överförbara fiskerättigheter inom det så kallade pelagiska systemet. I Östersjön handlar det enbart om sill och skarpsill medan det i Västerhavet omfattar fler arter. Utöver detta så finn en Läs mer…
Pelagiska fiskerättigheter i utsjöfisket är individuella och överförbara. De individuella fiskerättigheterna berör främst fiskarter som sill, skarpsill, makrill och tobis för vilka Sverige har ordentliga kvoter. För övrig pelagisk fisk som Sverige där Sverige har kvoter, dvs taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra Läs mer…
Idag har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) meddelat att de har för avsikt att utreda ett nytt system för fiskeförvaltningen på den svenska västkusten. Detta initiativ skulle naturligtvis ha tagit för länge sen för som det nu är riskerar det demersala fisket Läs mer…
Avskaffas systemet med individuella fiskerättigheter (kvoter) i Danmark så som Greenpeace tydligen föreslagit kommer det att leda till en katastrof i fisket. Fiskeriföretag och fiskarfamiljer som investerat i moderna miljövänliga fiskebåtar med god arbetsmiljö är de som kommer att drabbas av en sådan Läs mer…
Danskt fiske plågades länge av överkapacitet, dvs för många båtar och dålig lönsamhet. För att råda bot på problemen så behövde nånting göras. Individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) infördes. Den danska fiskeflottan har därefter snabbt anpassats genom att antalet båtar i Läs mer…
Den uppfattningen kan en få om en läser Filippa Säwe och Johan Hultman i förra numret av ETC Helg. De påstår att svenska fiskerättigheter kan ägas av bolag och privatpersoner som dessutom också kana var utländska. Till stöd för sin uppfattning använder de Läs mer…