Sveriges största tidning om yrkesfiske
Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot i jämförelse med andra länder runt Nordsjön och i jämförelse med den svenska sillkvoten. Huvuddelen av makrillkvoten ingår i systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) och en liten del är avsatt till kustkvot. Astrid Pelagic AB, Fiskeri Läs mer…
Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…
Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…
Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…
Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…
I riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå som är 10% men det borde nog sannolikt också finnas en Läs mer…
I Norge finns det flera stora tidningar om yrkesfiske. En är FiskeribladetFiskaren, en annan Kystmagasinet. Det som är förvånande med dessa stora tidningar är att de ofta brister katastrofalt i faktakontrollen. Exempelvis har Kystmagasinet nu två artiklar om danskt fiske med Läs mer…
Nya GG 203 Ginneton är tonnagemässigt (1 424 bt) och med tanke på motorstyrka (4 940 kW) Sveriges största fiskebåt om än inte den största svenskägda. Tidgare hette båten HG 62 Beinur. Längst av de svenskflaggade båtarna är dock GG Läs mer…
Under detta år och kommande år har och kommer den svenska fiskeflottan att få tillskott av några nya större fiskebåtar. En är den tidigare HG 62 Beinur som numera har svensk flagg och just nu namnet Ginneton C. Ginneton C är den Läs mer…
Lista över Sveriges största fiskeriföretag baserat på omsättningen år 2015. Ett företag är som vanligt i en klass för sig själv. Astrid Fiske AB på Rörö som omsätter lika mycket som resterande företag på listan ihop. Det företag som förmodligen Läs mer…
Den 4 juli skrevs gamla HG 62 Beinur ut ur det danska skeppsregistret och ini det svenska. Ägare av båten är Fiskeri AB Ginneton (familjen Claesson) och troligtvis ska den väl ersätta nuvarande GG 203 Ginneton. Båten är på 1 Läs mer…
Danmark är det dominerande landet i Skandinavien och Norden när det gäller industrifiske. Men svenska företag spelar en betydande roll i det danska industrifisket. Speciellt när det gäller fiske av skarpsill där Astrid-koncernen är det överlägset största fiskeriföretaget i Skandinavien Läs mer…
Det som i Danmark kallas för industrifisk brukar kallas skrapfisk i Sverige. Jag föredrar att använda den danska beteckningen då det talar om vad fisken används. Den levereras till fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja och foder. Den vanligaste industrifisken Läs mer…
När det gäller innehav av fiskerättigheter för sill är Astrid-koncernen på Rörö med de två systerföretagen Astrid Fiske AB (med danska dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S) och Astrid Pelagic AB det största sillfiskeföretaget i Skandinavien. Ägare är familjen Johansson. Näst störst är Läs mer…
Detta handlar enbart om de kvoter på sill som fördelas i det pelagiska systemet, dvs med överförbara fiskerättigheter på fartygsbasis. I norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) är det bara en mindre del av den svenska kvoten, i Nordsjön och Atlanten Läs mer…
När jag besökte Donsö sist låg där två stycken kräfttrålare. Pratade en stund med två småtrötta unga fiskare som snart skulle lägga sig att sova efter en natts arbete. Den ene arbetade på GG 210 Vera C och den andre Läs mer…
Har precis insett att jag under förra året inte publicerade min lista på de största fiskeriföretagen 2015. Det är en lista som baserad på omsättningen under år 2014. När det gäller landningar av fisk har jag dock publicerat en lista på Läs mer…
Det finns ett antal större svenska båtar som tidigare fiskat pelagiskt men idag saknar fiskerättigheter och inte fiskar alls. Flera av dessa båtar ägs av Torönland HB som förutom sina två aktiva fiskebåtar GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland också äger GG Läs mer…
Sveriges största fiskeriföretag mätt efter hur mycket de landade år 2015 blir en lista på pelagiska fiskeriföretag. Ett par av dess fiskar också demersalt i lite större utsträckning, det är Fiskeri AB Ginneton och Bryngeld Fskeri AB. Några av företagen Läs mer…