Sveriges största tidning om yrkesfiske
Många stora svenska pelagiska fiskeriföretag har idag fiskerättigheter i andra länder än Sverige. Några få har bara fiskerättigheter i Sverige, några få bara i Danmark medan ett också har fiskerättigheter i Finland och två bara har fiskerättigheter i Tyskland. Ytterligare Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill och blåvitling (kolmule) publicerades igår. Föreslagen ökning för NVG-sill ochminskning för de andra två. För blåvitling (kolmule) föreslår ICES en minskning av kvoten med 20% till 929 292 ton år 2021. Läs mer…
Blåvitling eller kolmule som den också kallas är tillsammans med sill den mesta fiskade fiskarten i nordiska vatten. Nordiska yrkesfiskare fångar i huvudsak blåvitling för industriändamål, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Danmark är fisket av blåvitling viktigare Läs mer…
Svenska fiskebåtar har relativt begränsade fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordsjön och Nordatlanten. Makrill fiskas både med snörpvad och flyttrål och för konsumtion. Svenska båtar landar till stor del sin makrill i Lerwick på Shetland och Peterhead i Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
Kolmule eller blåvitling, Micromesistius poutassou, som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko Läs mer…
I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske. Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…
Kolmule är det norska namnet på blåvitling. Det är också en beteckning som använts i Bohuslän för samma art. Fisket bedrivs i Nordatlanten kring Island och Färöarna samt väster om de brittiska öarna. Kulmule på danska är istället en helt Läs mer…
I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…
EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…
I det nordiska fisket så används blåvitling (kolmule) framförallt för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Samtliga nordiska länder förutom Finland har en kvot för blåvitling. I andra länder såsom Nederländerna och Tyskland fiskas blåvitling också för konsumtion. Den säljs då Läs mer…
Idag rapporterar Fiskerforum om att den första danskfångade blåvitlingen landats. Det är S 349 Gitte Henning som nu ligger väster om Irland och fiskar blåvitling (kolmule) på Porucpine- och Rockallbankarna. Problemet med detta är att S 364 Rockall och S Läs mer…
Internationella Havsforskningsinstitutets (ICES) råd för kvoterna (TAC) på makrill, blåvitling och taggmakrill (hästmakrill) i Nordatlanten har nyligen presenterats. För de mest fiskade arterna, makrill och blåvitling (kolmule), rekommenderar ICES en minskning av kvoten. För makrill rekommenderar de en kvot (TAC) Läs mer…
Sperling är en industrifisk som på svenska heter vitlinglyra. Den fiskas enbart för användning till fiskmjöl och fiskolja. Fisket är besvärligt och ger stora bifångster vilket medfört att en mycket liten andel av kvoten fiskas. 2017 landades bara lite över Läs mer…
Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…
EU:s fiskeministrar har kommit överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. – För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga Läs mer…
Ett slutligt resultat har uppnåtts i förhandlingarna mellan Norge, Island, Färöarna, Ryssland och EU om kvoter för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill) i Nordatlanten. Resultatet har blivit att överfisket kommer att fortsätta. Huvudansvariga för det är de stater som inte Läs mer…
I Nordatlanten exklusive Nordsjön är de viktigaste pelagiska fiskarterna för fisket makrill, sill och Blåvitling (kolmule). För dess tre arter har Internationella Havsforskningsrådet (ICES) gett råd inför år 2017 som innebär kraftiga ökningar av den mängd fisk som kan fångas. För makrill rekommenderar ICES Läs mer…
I Danmarks fiskerimedia och ibland också vanlig dansk media påstås det ofta att tobis är den viktigaste fisken för den danska fiskmjölsindustrin, dvs den viktigaste industrifisken. Det är idag ett falskt påstående. Tobis fiskas under en period på två månader Läs mer…
Det norska loddefisket vid Island har gått bar i början av 2016. Total har 55 norska båtar deltagit i fisket och i början av februari hade 21 av dem redan fiskat upp sin kvot. Det norska loddefisket har med andra ord Läs mer…