Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det är vad SVT menar i en nyhet med anledning av de beslutade sillkvoterna i Östersjön. Det försöker i sammanhanget förlita sig på uttalanden av forskarna Berit Johannesson och Henrik Sevdäng. I sak är det rätt då Östersjöns sillpopulation består ev en mängd olika lokala bestånd. Läs mer…
ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…
Två forskare, Henrik Svedäng och Charles Berkow påstår i Dagens Industri att julsillen kräver regleringar. Det har de helt rätt i och det är därför vi har kvoter som sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Men hela artikeln är i övrigt fylld med lösa antydningar om det ena och det andra. Läs mer…
Internationella havsforskningsrådet (ICES) har lagt fram kvotråd för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) i Nordatlanten och Nordsjön för 2023. Läs mer…
Havets silver – om mod och längtan i jakten på sill är en dokumentär om bohuslänska fiskares sillfiske vid Island. Det var ett fiske som satte fart på konservindustrin i Bohuslän och gjorde fiskhandlare i Smögen rika. Det var också ett fiske som innebar att svenska yrkesfiskare registrerade fiskebåtar i Danmark. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…
Åtta MSC-certifierade fiskerier på sill och blåvitling från Nordostatlanten får sina certifikat indragna på grund av brister i förvaltningen. – Att kuststaterna som gemensamt förvaltar bestånden inte lyckats komma överens om en fördelning av kvoterna är en besvikelse. Men när Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill och blåvitling (kolmule) publicerades igår. Föreslagen ökning för NVG-sill ochminskning för de andra två. För blåvitling (kolmule) föreslår ICES en minskning av kvoten med 20% till 929 292 ton år 2021. Läs mer…
EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…
Sverige har ett antal kvoter på fisk som fiskas ute i Atlanten, väster om Irland och Skottland eller väster om Norge. Denna fisk är blåvitling, hästmakrill (heter officiellt taggmakrill men kallas hästmakrill) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill). Anledningen Läs mer…
Danska fiskebåtar fiskar sill i Nordatlanten, Nordsjön, Limfjorden, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Limfjorden har ingen egen kvot utan det är en del av nordsjökvoten men kvotfördelning och landningar redovisas separat av danska myndigheter. I Östersjön finns det två kvoter, för Läs mer…
På grund av ändrade beräkningsmodeller menar Internationella Havsforskningsrådet (ICES) att fisket av NVG-sill (atlanto-skandisk sill) kan öka. Beståndsstorleken har inte ökat men ICES menar att det utan risk kan fiskas mer än tidigare på grund av att beräkningsmodellen ändrats. Kvoten Läs mer…
Det danska sillfisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Sillen i området består av flera olika bestånd, norsk vårlekande sill (atlantoskandisk sill) som fiskas väster om Norge, höstlekande nordsjösill som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt, lokalt vårlekande Läs mer…
Ett slutligt resultat har uppnåtts i förhandlingarna mellan Norge, Island, Färöarna, Ryssland och EU om kvoter för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill) i Nordatlanten. Resultatet har blivit att överfisket kommer att fortsätta. Huvudansvariga för det är de stater som inte Läs mer…
Varje år på våren kommer en flock späckhuggare ner till bohuskusten från södra Norge. De kommer ner för att frossa på sill som då börjar finnas i massor längs med Bohuskusten. Det är främst höstlekande nordsjösill som kommer till Skagerak och Kattegatt Läs mer…
ICES kom nyligen med råd om makrillfisket i Nordatlanten. Rekommendationen är en kraftig minskning av kvoten. Men det är stora problem med rådgivningen då ICES själva anger att dataunderlaget på många sätt är dåligt: Makrelbestanden er i den uholdbare situation, at Läs mer…
Under den gångna veckan pågick förhandlingar mellan de så kallade kuststaterna om fördelningen av kvoterna för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill). Kuststaterna är EU, Norge, Färöarna, och Island i detta falla. Förhandlingar slutade utan att någon överenskommelse kunnat nås. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet har uppskattat det nuvarande beståndet, av NVG-sill (också atlantoskandisk sill) till en lekbiomassa på omkring 4 miljoner ton. Norskt provfiske har lett till en helt annan uppskattning, nämligen mer än 6 miljoner ton i lekbiomassa. Det är 40% mer än Läs mer…
Norge, EU, Färöarna och Island har inte kunnat komma till en överenskommelse om kvoterna för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill). En bidragande orsak till detta är Norge ensidiga höjning av sin blåvitlingskvot nyligen: Forhandlingerne om fordeling af blåhvillingkvoten var på Läs mer…