Sveriges största tidning om yrkesfiske
Industrifiske (foderfiske) är fiske efter fisk för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De fiskarter som fiskas i våra farvatten av nordiska fiskebåtar för detta ändamål är skarpsill, tobis, vitlinglyra, blåvitling, taggmakrill, trynfisk och lodda. Till viss del används även sill, Läs mer…
S 205 Ceton är en stor fiskebåt. Den tredje största som ägs av en svenska fiskarfamilj, i detta fall familjen Claesson från Fiskebäck via företaget Gifico ApS i Danmark som ingår i samma koncern som Fiskeri AB Ginneton i Sverige. Fiskeri AB Läs mer…
Idag, på påskdagen låg det fyra större svenska fiskebåtar i Frihamnen. Det var GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, den numera förlängda och större GG 229 Bristol samt storasystern till GG 203 Ginneton, S 205 Ceton. Tidigare var Bristol på 597 Läs mer…
Fiskmjöls- och fiskoljefabriken TripleNine i Thyborøn rapporterar om rekordstora landningar av skarpsill (brisling) under januari månad i år: Året er begyndt med en kanonstart for fiskemelsproducenten TripleNine i Thyborøn, fortæller den administrerende direktør Peter Jensen. Den første rekord blev slået i Läs mer…
När det gäller fiskebåtars motorstyrka så finns det stora variationer. Klart är att modernare båtar ofta har svagare huvudmotorer än äldre båtar även om de är större. Modernare båtar kan dock ofta använda hjälpmotorerna för att öka uteffekten för fartygets framdrivning för att Läs mer…
De flesta svenskägda pelagiska fiskebåtar ligger just nu Östersjön och fiskar skarpsill (brisling). Det gäller oavsett om de har svensk flagg eller dansk flagg. De enda stöärre svenkägda båtar som inte tycks fiska i Östersjön just nu är Astridkoncernens båtar oavsett Läs mer…
Det viktigaste pelagiska fisket i Biscayabukten är makrillfiske, taggmakrillfiske (hästmakrill) samt fiske av ansjovis och sardiner. Dessutom förekommer fiske av blåvitling och trynfisk. Nästan allt fiske I Biscayabukten bedrivs av tre länder, Spanien, Frankrike och Portugal. Endast när det gäller taggmakrill och trynfisk är Läs mer…
De båtar som äger fiskerättigheter till pelagisk fisk i Danmark är inte alltid som som sedan fiskar upp fisken. Genom att fiskerättigheter kan hyras ut så kan båtar utan större fiskerättigheter eller utan några fiskerättigheter överhuvudtaget fisk upp en stor del Läs mer…
I Danmark är svenska fiskeriredare och svenskägda fiskebåtar av mycket stor betydelse inom det pelagiska fisket. Av 12 medlemsfartyg i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) ägs 4 stycken eller en tredjedel av svenskägda fiskeriföretag. Den tolfte fiskebåten finns ännu ej upptagen på Läs mer…
Danmark har en del fiskebåtar som är betydligt större än de största fiskebåtarna i Sverige. De stora danska fiskebåtarna finns främst inom det pelagiska fisket. Förvånansvärt många av de största båtarna är svenskägda. Några stora danska och danskägda båtar finns också inom räkfisket. Det Läs mer…
Hamnen i Fiskebäck, kanske främst inloppet till hamnen i Fiskebäck är på väg att bli för grunt. Redan idag finns det tre fiskebåtar med Fiskebäck som hemmahamn som inte kommer in i hamnen, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön och GG Läs mer…
Egentligen är detta inte bara en listning av de största svenska fiskebåtarna utan en presentation av de största svenskägda och svenskanknutna fiskebåtarna oavsett i vilket land de finns. De allra största svenskägda båtarna finns i Danmark och många stora med Läs mer…
Idag är Skagen på en lång rad olika sätt Danmarks största fiskeläge och fiskehamn. Danmarks största fiskebåt, S 349 Gitte Henning (Kjeldsen) hör hemma i Skagen och såväl tonnagemässigt som när det gäller mängden landad fisk är hamnen i Skagen den största Läs mer…
Fiskebäck är Sverige största fiskeläge. Men fler av båtarna som har Fiskebäck som hemmahamn kan inte komma in där på grund av att djupet är för litet. Inseglingsrännan är idag 5 meter djup men skulle enigt flera uppgifter behöva vara Läs mer…
E 349 Cattleya är en fiskebåt på 1 950 bruttoton. Den och dess ägare är en av de nio danska kvotbaronerna som kontrollerar 95% av makrillkvoterna, 80% av sillkvoterna och 50% av industrifiskkvoterna (tobis, skarpsill, vitlinglyra). Ägare är familjen Pedersen Läs mer…
Så här över jul är det inte bara fiskebåtar från Rörö som ligger still. Det gäller även fiskebåtar från Fiskebäck. Fem stora fiskebåtar ligger för närvarande i Frihamnen på Hisingen. Det är tre båtar med Fiskebäck som hemmahamn och en Läs mer…
Det finns 39 svenska fiskebåtar med kvoter för pelagisk fisk. 21 av dem fiskar MSC-certifierad nordsjösill. MSC-certifiering innebär att fisken fiskas på ett ekologiskt hållbart sätt. Flertalet av dessa 21 båtar är hemmahörande i Göteborgsområdet, de allra flesta i Fiskebäck och Läs mer…
Jag har själv tagit några bilder i Fiskebäck och på Rörö. Förra året. På fler svenskägada fiskebåtar, NC 330 Kristin, S 202 Nimber och GG 236 Glittvåg i Fiskebäck. GG 764 Astrid och GG 64 Astrid Marie på Rörö. S 202 Nimber Läs mer…
Familjen Claesson från Fiskebäck är ägare av ett av Sveriges största fiskeriföretag, Fiskeri AB Ginneton. Dessutom är de ägare av ett större danskt fiskeriföretag, Gifico ApS. Gifico äger en av Danmarks största fiskebåtar S 205 Ceton på 1 337 ton. Läs mer…
Siste december 2012 fanns 23 fiskebåtar på över 500 ton i Danmark. Åtta registrerade i Thyborøn (L), 5 i Hirtshals (HG), 4 i Skagen (S), 3 i Esbjerg (E), 2 i Århus (AS) och 1 i Rönne (R). Av dessa Läs mer…