Sveriges största tidning om yrkesfiske
Rune Wikström är knappast en yrkesfiskare. Han är en trevlig man och fiskar för nöjes skull med hjölp av sin licens. Han lever inte på fisket och kan inte anses vara en representant för yrkesfiskarna eller yrkesfisket. Läs mer…
En man arrenderar en fastighetsägares fiskerättigheter i sjön Möckeln och bedriver yrkesfiske där. Yrkesfiskare fiskar främst med bottengarn efter brax och gös. Möckelns fiskevatten är uppdelat i fler samfälligheter och mannen får via sitt arrende fiska i tre av dem. Läs mer…
Cirka 100 personer som ägnar sig åt fiske på siklöja kan leva på sitt fiske. Utäver dem finns det enligt Uppdrag Granskning (UG) 49 personer som kan leva på sitt fiske längs Östersjöns kust. Läs mer…
Makten över havet är en dokumentärfilm om fisket i Europa som gjorts av Peter Löfgren. Den är tillgänglig på SVT Play. Filmen har dock en felaktig titel. Med tanke på hur framställningen i filmen ser ut borde titeln vara Lösa spekulationer. För det är vad den bygger på. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
På den nationella yrkesfiskekonferensen om några dagar ska represnetanter för de flesta partier i miljö och jordbruksutskottet delta. I alla fall är det tänkt så. De som alltså ska delta är Emma Nohrén (MP), Johanna Hornberger (M), Kjell-Arne Ottosson (KD), Tomas Kronståhl (S), Anders Karlsson (C), Andrea Andersson Tay (V) och Tomas Brandberg (SD). Läs mer…
Den 23-24 november är det en konferens i Uddevalla som kallas den Nationella yrkesfiskekonferensen. Konferensen arrangeras av Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Landsbygdsnätverket. Den äger rum på Hotell Bohusgården i Uddevalla. Läs mer…
Sportfiskarna som organisation, många sportfiskejournalister och en del enskilda sportfiskare har emellanåt uppenbara svårigheter att hålla sig till fakta och sanning. Ett typexempel är på en journalist och sportfiskare som har problem på detta område Läs mer…
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Större och äldre fiskar bidrar oproportionerligt mycket till leken och är mer motståndskraftiga mot global uppvärmning och annan stress. Dessutom lär sig yngre fisk av de erfarnas beteenden. Läs mer…
Det finns 18 olika hajarter i SLU:s artdatabank. Det är hajar som historiskt har påträffats i Sverige, såna om påträffats nån eller några enstaka gånger, såna som regelbundet förekommer i svenska vatten säsongsvis och såna som lever här. De vanligaste är pigghaj och småfläckig rödhaj. Läs mer…
Bristen på vårlekande sill längs med kusten från Stockholmsområdet och Norrlandskusten är ett reellt och existerande problem. Känt är också att sillen blivit genomsnittligt mindre. Så långt är i stort sett alla överens. Men sen uppstår problemen. Läs mer…
Den andra dagen av Fiskeforum 2022 bestod i huvudsak av ett antal diskussioner. Jag deltog i två av dem. En om sillen (strömmingen) i Östersjön och Bottenhavet och en om lax. Den offentliga diskussionen var i huvudsak civiliserad. Läs mer…
Pigghaj är idag en fredad fiskart som inte får fiskas och landas. Men den är idag så vanlig i svenska vatten att den ställer till problem både för yrkesfiskare och fritidsfiskare/sportfiskare. Läs mer…
Besättningen ombord på de små fiskebåtarna längs norska kusten har några av de mest krävande jobben i Norge. I dokumentärserien ”Fiskerne” följer filmare från NRK en grupp kustfiskare under ett år. Från spektakulära Lofoten i midnattssolen till intensiva höststormar i Västnorge. Läs mer…
Förslaget till ny detaljplan för Glommens hamn riskerar att sabotera framtiden för oss yrkesfiskare. Vi kan aldrig acceptera att kommunens politiker säljer ut en tredjedel av hamnområdet till en företagare, som enligt förslaget ska få bygga hotell och bostäder alldeles intill kajen där vi har vår arbetsplats. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…
I några få älvar och åar i Sverige förekommer ett traditionellt fiske av framförallt lax. Det handlar främst om Torne älv i Norrbotten men även om Rolfsån i Halland. Fisket bedrivs utifrån vilka som har enskild fiskerätt. Nåt egentligt yrkesfiske i älvar och åar med yrkesfiskelicens existerar dock egentligen inte. Läs mer…
Den 31 maj lyssnade jag på tre föredrag om elektronisk övervakning av fiske. Det var två rapporter om försök med kameraövervakning av fångsten i europeiskt demersalt fiske. Dels från försök ombord på nederländska bomtrålare som också handlade om igenkänning av olika arter och räkning av fångsten. Läs mer…